Utmattningens påverkan på akutvårdsstuderande : en pilotstudie

Abstract

Sammandrag:

Syftet med studien är att ta reda på hur utmattning påverkar en akutvårdsstuderande under simuleringstillfällen. Informationsinsamlingen skedde under två skilda simuleringstillfällen där informanterna simulerade ett ambulansuppdrag av en neurologisk patient. Studiens forskningsfrågor: 1. Påverkas en akutvårdsstuderandes anamnes av neurologisk patient vid utmattning? 2. Påverkas en akutvårdsstuderandes undersökning av neurologisk patient vid utmattning? 3. Vad är den subjektiva upplevelsen av akutvårdsstuderandes utförande vid utmattning? 4. Vad är akutvårdsstuderandes subjektiva upplevelse av utmattning under utföranden? I studien deltog fyra akutvårdsstuderande från yrkeshögskolan Arcada. Informanterna utförde två skilda simuleringar i par. Under ena simuleringen var de utvilade medan under den andra hade de vakat 24 timmar. Det som mättes var hur mycket av anamnesen och undersökningarna vid en neurologisk patient simulanterna kom ihåg. Informanterna frågades även före och efter simuleringarna hur trötta de var och hur de upplevde att simuleringen gått på en skala från 0-10.

Resultatet av studien var att det inte går att se i den här studien direkta skillnader på utförande när informanterna varit utmattade eller när de varit utvilade. I den subjektiva känslan av trötthet och hur väl uppdragen gick kan man däremot se en trend. När informanterna varit utmattade piggnar de mindre till under simuleringen än när de är utvilade. Informanterna upplevde iallafall att utförandet gått ungefär lika bra.

Abstract:

The purpose of the study is to find out how fatigue affects emergency care students during simulation sessions. The information for this pilot study was collected during two separate occasions where informants simulated prehospital missions with a neurological patient. 1. Does the emergency care students interview of the neurological patient change during the effect of fatigue? 2. Do the emergency care students vital examinations of the neurological patient change during the effect of fatigue? 3. What is the emergency care students subjective feeling of their performance? 4. What is the emergency care students subjective feeling of sleep deprivation of during the simulation? In this pilot study four emergency care students from Arcada – University of Applied Sciences participated. They were pared up in twos and participated in two separate simulations. During the first simulation the informants were allowed to rest and before the second they were not permitted to sleep during the 24 hours before the simulation. During the simulations the participants were observed on how they interviewed and performed their examinations. The informants were asked before and after each simulation how tired they were and how well they felt that the case went on a scale from 0-10. The results from this pilot study were that you could not observe any change in performance between being tired and well rested. In their answers over subjective feeling of tiredness and about their performance a trend is obvious. While exhausted the informants did not perk up as much as when they were well rested. Despite the feeling of exhaustion all informants felt that they did a good job in all simulations they participated in.

Tiivistelmä: Tämän tutkimuksen tarkoitus oli selvittää, miten uupumus vaikuttaa ensihoito-opiskelijan suoritukseen simulaatiotilanteessa. Tiedot hankittiin kahdesta eri simulaatiotilanteesta, joissa tutkimushenkilöt simuloivat neurologisen potilaan ambulanssitehtävän.

Tutkimuskysymykset:

1. Vaikuttaako ensihoito-opiskelijan uupumus neurologisen potilaan anamneesiin? 2. Vaikuttaako ensihoito-opiskelijan uupumus neurologisen potilaan tutkimiseen? 3. Mikä on ensihoito-opiskelijan subjektiivinen kokemus simulaation suorituksesta uupuneena? 4. Mikä on ensihoito-opiskelijan subjektiivinen kokemus uupumuksesta suorituksen aikana?

Tähän pilottitutkimukseen osallistui neljä ammattikorkeakoulu Arcadan ensihoidon koulutusohjelman opiskelijaa. Opiskelijat suorittivat kaksi eri simulaatiota paritehtävinä. Toisen simulaatioista opiskelijat suorittivat levänneinä, ja toinen simulaatio suoritettiin 24 tunnin hereillä olon jälkeen. Simulaation aikana mitattiin, kuinka paljon tutkimushenkilöt muistivat neurologisen potilaan anamneesista ja tutkimuksista. Tutkimushenkilöiltä kysyttiin ennen simulaatiota ja sen jälkeen, miten väsyneitä he olivat ja miten simulaatio oli heidän mielestään mennyt asteikolla 0─10.

Tutkimuksen tulos oli, että suorituksista ei voi suoraan nähdä, suorittivatko tutkimushenkilöt simulaation väsyneinä vai levänneinä. Subjektiivisessa kokemuksessa simulaatiosta ja uupumuksesta sen sijaan näkyy selvä ero. Tutkimushenkilöt tunsivat piristyvänsä vähemmän simulaation aikana uupuneina kuin levänneinä. Tutkimushenkilöt kokivat kuitenkin, että simulaatioiden suoritus sujui suurin piirtein yhtä hyvin kummallakin kerralla.