Idrottares upplevelse av hälsa och välbefinnande under Covid-19 restrektionerna : effekten av ändrade motionsmöjligheter
Sievänen, Sabina; Väyrynen, Alexandra (2022)
Sievänen, Sabina
Väyrynen, Alexandra
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022060114075
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022060114075
Tiivistelmä
Detta lärdomsprov har skrivits för att öka förståelse av följderna restriktionerna haft på idrottares upplevelse av hälsa och välbefinnande under ner stängning av motionsmöjligheterna i samhället till följd av coronapandemin.
Studiens skribenter har utfört en empirisk kvalitativstudie med syfte att ta reda på koppling mellan motionsvanor och upplevelsen av välbefinnande samt hälsa hos studiens informanter. Detta görs genom att utreda hur de begränsade motionsmöjligheterna påverkat på deras upplevelse av välbefinnande och hälsa. Studien består av tre frågeställningar:
Hur har de begränsade motionsmöjligheterna påverkat informanternas motionsvanor?
Hur har motionsvanorna under Covid-19 pandemin påverkat informanternas upplevelse av deras hälsa & välbefinnande, till skillnad från tiden före Covid-19 pandemin?
Finns det en koppling mellan motionsvanor & upplevelsen av hälsa och välbefinnande hos informanterna?
Skribenterna har intervjuat totalt fem kvinnliga ishockeyspelare. För att få svar på studiens forskningsfrågor har skribenterna använt sig av en semistrukturerad gruppintervju på distans. Katie Erikssons teorier om hälsa och välbefinnande fungerade som den teoretisk referensramen genom arbetet. Gruppintervjun analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten tyder på att det finns en koppling mellan motionsvanor & upplevelsen av hälsa och välbefinnande hos informanterna. Deltagarna hade inte tillgång till lagträningar eller en ishockeyrink under de värsta restriktionerna under coronapandemin. Deltagarnas motionsvanor ändrades till följd av motions möjligheternas restriktioner och deltagarnas upplevelse om sin egen hälsa som helhet rubbades. Som de största förändrade faktorerna inom deltagarnas motionsvanor verkade vara intensiteten av träningarna. Träningsintensiteten sjönk drastiskt bland deltagarna till följd av coronarestriktionerna. Deltagarnas psykiska hälsa rubbades även mest utav de alla hälsoaspekterna som gåtts igenom under intervjun. Som förslag på fortsatt forskning lyfter skribenterna upp bland annat att jämföra skillnaderna på svaren bland könen genom att utföra en liknande studie på enbart manliga deltagare.
Studiens skribenter har utfört en empirisk kvalitativstudie med syfte att ta reda på koppling mellan motionsvanor och upplevelsen av välbefinnande samt hälsa hos studiens informanter. Detta görs genom att utreda hur de begränsade motionsmöjligheterna påverkat på deras upplevelse av välbefinnande och hälsa. Studien består av tre frågeställningar:
Hur har de begränsade motionsmöjligheterna påverkat informanternas motionsvanor?
Hur har motionsvanorna under Covid-19 pandemin påverkat informanternas upplevelse av deras hälsa & välbefinnande, till skillnad från tiden före Covid-19 pandemin?
Finns det en koppling mellan motionsvanor & upplevelsen av hälsa och välbefinnande hos informanterna?
Skribenterna har intervjuat totalt fem kvinnliga ishockeyspelare. För att få svar på studiens forskningsfrågor har skribenterna använt sig av en semistrukturerad gruppintervju på distans. Katie Erikssons teorier om hälsa och välbefinnande fungerade som den teoretisk referensramen genom arbetet. Gruppintervjun analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten tyder på att det finns en koppling mellan motionsvanor & upplevelsen av hälsa och välbefinnande hos informanterna. Deltagarna hade inte tillgång till lagträningar eller en ishockeyrink under de värsta restriktionerna under coronapandemin. Deltagarnas motionsvanor ändrades till följd av motions möjligheternas restriktioner och deltagarnas upplevelse om sin egen hälsa som helhet rubbades. Som de största förändrade faktorerna inom deltagarnas motionsvanor verkade vara intensiteten av träningarna. Träningsintensiteten sjönk drastiskt bland deltagarna till följd av coronarestriktionerna. Deltagarnas psykiska hälsa rubbades även mest utav de alla hälsoaspekterna som gåtts igenom under intervjun. Som förslag på fortsatt forskning lyfter skribenterna upp bland annat att jämföra skillnaderna på svaren bland könen genom att utföra en liknande studie på enbart manliga deltagare.