Hur vårdare i Lovisanejden upplevde utbildningsprogrammet Balans och vardagskraft i sitt arbete
Brodkin, Pia (2013)
Brodkin, Pia
Arcada - Nylands svenska yrkeshögskola
2013
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201304224724
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201304224724
Tiivistelmä
Sammandrag:
Nya metoder behövs i äldre vården. Detta arbete handlar om hur hemvårdspersonalen i Lovisa upplever utbildningsprogrammet Balans och vardagskraft i sitt arbete. Utbildningen ingår i det riksomfattande programmet Kraft i åren som arbetar för att trygga den äldre befolkningens möjligheter till god funktionsförmåga. Folkhälsans förbund har planerat utbildningsprogrammet Balans och vardagskraft. Hemvårdspersonalen fick i utbildningen verktyg att arbeta i rehabiliterande syn. Hur det rehabiliterande arbetssättet har ändrat vårdares sätt att känna, iaktta och tänka granskas genom en kvalitativ forskningsintervju. Sex frivilliga vårdare intervjuades med frågor som skickades i förhand. Intervjumaterialet analyserades genom en deduktiv innehållsanalys. Resultaten visar att det rehabiliterande arbetssättet syns i vårdares sätt att tänka, iaktta och känna i arbetet. Rehabiliterande arbetssättet är en ny term för vårdare även om de tidigare tänkt att saker kan göras i rehabiliterande väg. Utbildningen gav mod att följa det rehabiliterande arbetssättet. Vårdare upplevde klientens låga motivation, personalens tidsbrist och saknad av gemensamma riktlinjer i arbetet som utmanande. Som teoretisk referensram användes Jack Mezirows kognitiva transformationsteori. Enligt teorin revideras eller transformeras meningsperspektiv genom reflektion. De flesta meningsperspektiven uppstår i barn- och ungdomen. Det transformativa lärandet innebär att de tidigare meningsperspektiven inte längre fungerar, utan att man genom reflektion skapar nya meningsperspektiv. Transformativt lärande har används inom vuxenutbildning. Arbetet är beställt av Folkhälsan. There is a need of new methods in taking care of elder people. This work describes how home care personnel in Lovisa experienced the programmed instruction Balans och vardagskraft in their work.
The programmed instruction is a part of a nationwide program called Kraft i åren. This program works to provide a good physical ability among elder people. Balans och vardagskraft has been worked out by The association Folkhälsan. The home care personnel gained knowledge in the way of working rehabilitative. How the way of working rehabilitative has changed the home care personnel ́s way to feel, observe and think in their work was studied by interviews.
Six voluntary home care personnel was interviewed with question`s sent in advance. The material from the interview was analysed by a deductive analysis of content. The results show that the home care personel th ink, observe and feel in a rehabilitative way. Rehabilitative nursing is a new term for the personel, even if they had earlier been thinking that tasks could be done in a rehabilitative way.
The programme gave courage to follow the rebilitative nursing. Pe rsonell experienced the client` s low motivation, the lack of time and loss of common guiding principles challenging. The c ognitive transformative theory by Jack Mezirow was used as a theoretical frame of reference. According to the theory the meanings are modified or transformed by reflection. The perspective of meaning is established usually in the childhood or in the youth.
The transformative theory implies that the former perspectives of meanings do not work and new meanings create through reflection. This method of learning has been used in adult education.
This work has been ordered by The association of Folkhälsan
Nya metoder behövs i äldre vården. Detta arbete handlar om hur hemvårdspersonalen i Lovisa upplever utbildningsprogrammet Balans och vardagskraft i sitt arbete. Utbildningen ingår i det riksomfattande programmet Kraft i åren som arbetar för att trygga den äldre befolkningens möjligheter till god funktionsförmåga. Folkhälsans förbund har planerat utbildningsprogrammet Balans och vardagskraft. Hemvårdspersonalen fick i utbildningen verktyg att arbeta i rehabiliterande syn. Hur det rehabiliterande arbetssättet har ändrat vårdares sätt att känna, iaktta och tänka granskas genom en kvalitativ forskningsintervju. Sex frivilliga vårdare intervjuades med frågor som skickades i förhand. Intervjumaterialet analyserades genom en deduktiv innehållsanalys. Resultaten visar att det rehabiliterande arbetssättet syns i vårdares sätt att tänka, iaktta och känna i arbetet. Rehabiliterande arbetssättet är en ny term för vårdare även om de tidigare tänkt att saker kan göras i rehabiliterande väg. Utbildningen gav mod att följa det rehabiliterande arbetssättet. Vårdare upplevde klientens låga motivation, personalens tidsbrist och saknad av gemensamma riktlinjer i arbetet som utmanande. Som teoretisk referensram användes Jack Mezirows kognitiva transformationsteori. Enligt teorin revideras eller transformeras meningsperspektiv genom reflektion. De flesta meningsperspektiven uppstår i barn- och ungdomen. Det transformativa lärandet innebär att de tidigare meningsperspektiven inte längre fungerar, utan att man genom reflektion skapar nya meningsperspektiv. Transformativt lärande har används inom vuxenutbildning. Arbetet är beställt av Folkhälsan.
The programmed instruction is a part of a nationwide program called Kraft i åren. This program works to provide a good physical ability among elder people. Balans och vardagskraft has been worked out by The association Folkhälsan. The home care personnel gained knowledge in the way of working rehabilitative. How the way of working rehabilitative has changed the home care personnel ́s way to feel, observe and think in their work was studied by interviews.
Six voluntary home care personnel was interviewed with question`s sent in advance. The material from the interview was analysed by a deductive analysis of content. The results show that the home care personel th ink, observe and feel in a rehabilitative way. Rehabilitative nursing is a new term for the personel, even if they had earlier been thinking that tasks could be done in a rehabilitative way.
The programme gave courage to follow the rebilitative nursing. Pe rsonell experienced the client` s low motivation, the lack of time and loss of common guiding principles challenging. The c ognitive transformative theory by Jack Mezirow was used as a theoretical frame of reference. According to the theory the meanings are modified or transformed by reflection. The perspective of meaning is established usually in the childhood or in the youth.
The transformative theory implies that the former perspectives of meanings do not work and new meanings create through reflection. This method of learning has been used in adult education.
This work has been ordered by The association of Folkhälsan