Språkets och kommunikationens betydelse för ackulturationsprocessen hos invandrare : En kvalitativ litteraturstudie
Issakainen, Kati (2021)
Issakainen, Kati
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021052711924
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021052711924
Tiivistelmä
Social inklusion kan främjas på olika sätt. Det här lärdomsprovet handlar om språkets och kommunikationens betydelse för ackulturationsprocessen hos invandrare. Det övergripande målet är att sammanslå kunskap inom temaområdet. Syftet med att sammanställa kunskap om ackulturationsprocessen är att främja social inklusion och delaktighet hos invandrare. Kunskap söktes genom inläsning i tidigare publicerade tvärvetenskapliga artiklar. Studien strävar efter att svara på frågeställningen: Vilka språkliga och kommunikativa aspekter inverkar på ackulturationsprocessen hos invandrare? Målgruppen är främst vuxna invandrare som har uppehållstillstånd eller motsvarande över 6 månader varande orsak att vara bosatt i ett land. Studien avgränsades till artiklar som presenterar relevanta fakta kring det valda temaområdet. Undersökningar som främst beskriver förhållanden hos invandrare med studerandestatus valdes inte med. Totalt 12 vetenskapliga referentgranskade artiklar som fyller urvalskriterierna utsätts för analys i studien. Studien är en kvalitativ litteraturstudie. Materialet analyserades med hjälp av narrativ innehållsanalys med induktiv ansats. Ett data-analysprogram som är utvecklad för bearbetning av kvalitativa data användes som stöd för databearbetning och -analys. Data utsattes för induktiv innehållsanalys i tre faser: den förberedande fasen, den organiseringsfasen och rapportering av processen och resultat –fasen. Analysprocessen kom fram till ett resultat som visar att ackulturationsprocessen påverkas av sex huvudteman. Dessa huvudteman består av individrelaterade aspekter och yttre faktorer: val av ackulturationsstrategi, språklig och kommunikativ kompetens, bemötande, digital kompetens, samhällets roll och språkligt och kommunikativt aktörskap. Till sist reflekterades resultatet till den teoretiska referensramen Berry’s ackulturationsmodell och Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet är att språkliga och kommunikativa aspekter kan, ofta i relation till social kontakt, påverka ackulturationsprocessen och leda till skillnader i social inklusion och i känslan av delaktighet. Resultatet visar att ytterligare forskning kunde utföras om digitaliseringens betydelse för främjande av ackulturation.