Vård av transpersoner : bemötandets betydelse i minskande av potentiellt vårdlidande
Ervasti, Sonja (2021)
Ervasti, Sonja
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202105036782
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202105036782
Tiivistelmä
Syftet med studien är att beskriva transpersoners upplevelser om bemötande inom vård och hur bemötandet kan främjas samt hur man kan minska potentiellt vårdlidande. Arbetet är tänkt som stöd för professionella inom vården och som konkret hjälpmedel för att förstå en patientgrupp. Transpersoner kan vara patienter i vilken del av sjukvård som helst, som de är en del av samhället och världen. Därför är det viktigt att alla har en förståelse och kunskap om ämnet för att förbättra omständigheter, minska missuppfattningar och ångest för transpersoner.
Frågeställningarna för arbetet är: 1. hur upplever transpersoner bemötande inom vården? 2. Hur kan man främja bemötandet för transpersoner och minska risken för potentiellt vårdlidande?
Arbetet är en deskriptiv litteraturstudie och som teoretiska referensramar används vårdetik och Katie Erikssons (2018) teori om vårdlidande.
Litteratursökningen skedde på PubMed, SveMed, Academic Search Elite (EBSCO) och Medic. Sökorden var transgender, transsex* och healthcare och materialen avgränsades till peer reviewed, full text online och publicerat mellan 2009–2020. Elva artiklar valdes enligt abstraktet till artikelbeskrivningen.
Från de elva valda artiklarna framkom tre centrala teman: behov för skolning för hälsovårdspersonal om transpersoner, hälsovårdspersonalens attityd mot patienter som är trans och transpersoners mentala hälsa. Även hälsovårdspersonal ansåg att de behöver mera skolning inom ämnet och vissa kände inte sig tillräckligt kompetenta att vårda transpersoner. Transpersoner rapporterade att hälsovårdspersonalens attityd ansågs vara en orsak till dåligt bemötande som orsakade vårdlidande i olika drag. Transpersoner har befintliga hälsorisker inom mentala hälsa, narkotikamisshandel och HIV. Rädslan av diskriminering är en orsak att transpersoner inte söker sig till vårdenheter för behandling. Enkla förändringar såsom inklusiva formulär, diskret interaktion vid allmänna platser och väntrum och respekt för patientens valda pronomen och namn kan främja välbefinnande hos transpersoner
Arbetet är gjort i samarbete med HUS Helsingfors universitetssjukhus etikprojekt ”Vi bryr oss om”.
Frågeställningarna för arbetet är: 1. hur upplever transpersoner bemötande inom vården? 2. Hur kan man främja bemötandet för transpersoner och minska risken för potentiellt vårdlidande?
Arbetet är en deskriptiv litteraturstudie och som teoretiska referensramar används vårdetik och Katie Erikssons (2018) teori om vårdlidande.
Litteratursökningen skedde på PubMed, SveMed, Academic Search Elite (EBSCO) och Medic. Sökorden var transgender, transsex* och healthcare och materialen avgränsades till peer reviewed, full text online och publicerat mellan 2009–2020. Elva artiklar valdes enligt abstraktet till artikelbeskrivningen.
Från de elva valda artiklarna framkom tre centrala teman: behov för skolning för hälsovårdspersonal om transpersoner, hälsovårdspersonalens attityd mot patienter som är trans och transpersoners mentala hälsa. Även hälsovårdspersonal ansåg att de behöver mera skolning inom ämnet och vissa kände inte sig tillräckligt kompetenta att vårda transpersoner. Transpersoner rapporterade att hälsovårdspersonalens attityd ansågs vara en orsak till dåligt bemötande som orsakade vårdlidande i olika drag. Transpersoner har befintliga hälsorisker inom mentala hälsa, narkotikamisshandel och HIV. Rädslan av diskriminering är en orsak att transpersoner inte söker sig till vårdenheter för behandling. Enkla förändringar såsom inklusiva formulär, diskret interaktion vid allmänna platser och väntrum och respekt för patientens valda pronomen och namn kan främja välbefinnande hos transpersoner
Arbetet är gjort i samarbete med HUS Helsingfors universitetssjukhus etikprojekt ”Vi bryr oss om”.