Hemlivsbedömningar i multiprofessionella sammanhang : användarnas uppfattning om den svenska versionen av bedömningsinstrumentet ASTA™

Abstract

I detta examensarbete har vi beskrivit pilottestningen av den svenska versionen av bedömningsinstrumentet ASTA™ som är ämnat för att bedöma aktiviteter i hemlivet. Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka användarnas uppfattning av den svenska versionen av bedömningsinstrumentet ASTA i multiprofessionella sammanhang. Vår forskning är en kvantitativ studie där vi använt oss av enkätmetoden i syftet om att finna svar. Vår studie utgör en del av utvecklingsprocessen av bedömningsinstrumentet ASTA. Som referensram användes den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). I vår undersökning fick vi svar från 26 personer vilket utgjorde 53 % av pilottestarna. Vi har begränsat studien till att behandla de språkliga aspekterna, undersökt ifall det finns ett behov av en specialutbildning, vilka klientgrupper ASTA lämpar sig bäst för samt hur bedömningsresultaten använts. Resultaten och responsen var främst positiva, dock kunde man konstatera att provanvändningen av bedömningsinstrumentet (två månader) utgjorde en för kort tid för att kunna se konkreta resultat i exempelvis multiprofessionella team. I feedbackmaterialet framgick att ASTA lämpar sig bäst för bedömning av funktionsförmågan och förändring i funktionsförmågan samt bedömning av behovet av hjälp. ASTA lämpade sig bäst för personer med ett rörelsehinder, stöd- och rörelseorgansproblematik (STÖRÖ)och seniorer. Resultatet lyfte även fram ett eventuellt behov av en specialutbildning innan användningen av bedömningsinstrumentet ASTA. Dock kunde man konstatera att översättningen av bedömningsinstrumentet från finska till svenska inte påverkat innehållet.

Olemme opinnäytetyössämme kuvailleet ASTA™ - päivittäisen asumisen toimintojen arviointilomakkeiston, ruotsinkielisen käännöksen pilotoinnin moniammatillisissa yhteyksissä. Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää käännöksessä mahdollisesti ilmenevät puutteet, mille asiakasryhmille arviointilomakkeistoa suositellaan, kuinka arviointituloksia käytettiin ja kuinka tarpeellisena koekäyttäjät kokevat käyttökoulutuksen. Tutkimuksemme on osa arviointilomakkeisto ASTAn kehittämistyötä. Viitekehyksenämme toimi Toimintakyvyn, toimintarajoitteiden ja terveyden kansainvälinen luokitus ICF. Luonteeltaan tutkimus oli kvantitatiivinen ja saimme palautetta 26 henkilöltä, joka vastaa 53 % koekäyttäjistä. Tulokset ja palaute olivat pääasiallisesti positiivisia, vaikka saatoimme nähdä kahden kuukauden koekäyttöajan olevan liian lyhyt esimerkiksi tulosten käytön selville saamiseksi. Tulosten perusteella ASTA soveltuu parhaiten toimintakyvyn arviointiin, toimintakyvyn vaihtelevuuden arviointiin sekä avun tarpeen arviointiin liikuntavammaisilla, Tules – asiakkailla sekä vanhuksilla. Esille nousi myös mahdollinen tarve käyttökoulutukselle ennen arviointilomakkeiston käyttöönottoa. Tutkimuksen perusteella käännös ei kuitenkaan ollut muuttanut arviointilomakkeisto ASTAn sisältöä.