Tankekarta som delaktighetsfrämjande datainsamlingmetod för barnfamiljer
Ekström, Sofia; Sjöblom, Stella (2019)
Ekström, Sofia
Sjöblom, Stella
2019
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019052010655
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019052010655
Tiivistelmä
Detta är ett examensarbete inom projektet Skärgårdsliv. Syftet med arbetet är att ta reda på om tankekartor kan användas som en delaktighetsfrämjande datainsamlingsmetod för familjer. Fokusgruppen är alltså barnfamiljer som en helhet vilket gör att denna metod kan anpassas för många olika åldrar.
För att verkligen kunna främja delaktigheten bland familjemedlemmarna har detta arbetet fördjupat sig i hur man kan använda sig av både text och teckning som kommunikationsmedel när man skapar tankekartor. I arbetet besvaras frågorna: Varför är tankekarta en bra datainsamlingsmetod? Vilka ämnen ska man ha som stöd för tankekartan för att få väsentlig information? Hur analyserar man tankekartan? samt Hur samlar man in informationen från tankekartan? Detta arbete tar även upp familjedynamik samt barns utveckling för att det är väsentlig bakgrundsinformation då man forskar om familjer.
Materialet till examensarbetet samlades in med hjälp av en litteraturöversikt. Källor som har använts är böcker, internetkällor samt vetenskapliga artiklar från databasen EBSCO & Cinahl (ebsco). Källorna har bedömts i fråga om relevans och tillförlitlighet för examensarbetet. Slutprodukten av det här arbetet är en manual för hur man kan använda tankekartor som en delaktighetfrämjande datainsamlingsmetod. Den ger råd och anvisningar för vad man ska tänka på då man använder sig av metoden. Målet är att denna manual kan vara till hjälp inom forskning i framtiden.
Resultaten visar att detta är en datainsamlingsmetod som är kreativ och rolig att utföra där alla har möjlighet att vara delaktiga. Resultaten visar också betydelsen av att skapa tillit och etablera ett förtroende mellan forskare och deltagare.
För att verkligen kunna främja delaktigheten bland familjemedlemmarna har detta arbetet fördjupat sig i hur man kan använda sig av både text och teckning som kommunikationsmedel när man skapar tankekartor. I arbetet besvaras frågorna: Varför är tankekarta en bra datainsamlingsmetod? Vilka ämnen ska man ha som stöd för tankekartan för att få väsentlig information? Hur analyserar man tankekartan? samt Hur samlar man in informationen från tankekartan? Detta arbete tar även upp familjedynamik samt barns utveckling för att det är väsentlig bakgrundsinformation då man forskar om familjer.
Materialet till examensarbetet samlades in med hjälp av en litteraturöversikt. Källor som har använts är böcker, internetkällor samt vetenskapliga artiklar från databasen EBSCO & Cinahl (ebsco). Källorna har bedömts i fråga om relevans och tillförlitlighet för examensarbetet. Slutprodukten av det här arbetet är en manual för hur man kan använda tankekartor som en delaktighetfrämjande datainsamlingsmetod. Den ger råd och anvisningar för vad man ska tänka på då man använder sig av metoden. Målet är att denna manual kan vara till hjälp inom forskning i framtiden.
Resultaten visar att detta är en datainsamlingsmetod som är kreativ och rolig att utföra där alla har möjlighet att vara delaktiga. Resultaten visar också betydelsen av att skapa tillit och etablera ett förtroende mellan forskare och deltagare.