Stigmatisering av personer som lever med en psykisk sjukdom. En studie med kombinerade metoder
Airaksinen, Annika; Leskinen, Jannike (2019)
Airaksinen, Annika
Leskinen, Jannike
2019
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019051910573
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019051910573
Tiivistelmä
Examensarbetet har gjorts för hälsovårdarutbildningen vid yrkeshögskolan Arcada. Vår studie är ett beställningsarbete som delvis grundar sig på data som P.A.D. projektet tidigare har samlat in. P.A.D. står för positive attitude development som på svenska avser positiv attitydutveckling. Projektet var ett samarbete mellan yrkeshögskolan Arcada och Tallinn University. Dess främsta syfte var att reducera stigma i samband med mental ohälsa och att främja möjligheterna för målgruppen att bli anställd på arbetsmarknaden. P.A.D. projektet har redan avslutat sin verksamhet men deltagarna önskade att studerande inom social- och hälsovården kunde utnyttja de enkäter som samlats in som grund för ytterligare studier. Syftet med vårt arbete var att redogöra för vilka attityder som förekommer hos allmänheten samt hos sjukvårdspersonal gentemot mental ohälsa och vilka följder eventuella negativa attityder kan ha för den somatiska vården av en person med en sådan diagnos. Som referensram använde vi oss av Antonovskys teori om Salutogenes som fokuserar på vad som orsakar hälsa till skillnad från den mest använda teorin Patogenes som fokuserar på vad som orsakar sjukdom. Den salutogena teorin lämpar sig bra för oss hälsovårdarstuderande för att få ett hälsofrämjande perspektiv som genomsyrar hela arbetet. Dessutom använde vi oss av begreppet socialt avstånd som syftar på graden av acceptans gentemot en viss individ eller grupp. Våra forskningsfrågor fokuserade på vilka attityder, förknippade med socialt avstånd som förekommer hos allmänheten gentemot mental ohälsa, samt hurudana konsekvenser stigmatiserande attityder kan ha för den somatiska vården av en person som lever med en psykisk sjukdom. Data som samlats in i form av en enkätundersökning analyserades med statistikprogrammet SPSS. Data samlades in under olika evenemang, vid tågstationer och andra offentliga platser. Vår andra fråga blev en vägledare för vår litteraturstudie och behandlade vilka konsekvenser negativa attityder kan ha för vården. Sex stycken vetenskapliga artiklar som hittats m.h.a. databaserna ScienceDirect, Academic search elite och Google scholar inkluderades i studien. Som analysmetod använde vi oss av en induktiv innehållsanalys. Resultaten av vår studie var att allmänhetens attityder mot personer med mental ohälsa var bättre än vi föreställt oss. Däremot hade sjukvårdspersonal sämre attityder än den allmänna befolkningen. När man jämförde de olika könen fanns det inte betydande skillnader även om kvinnornas attityder var lite bättre än männens. Även psykiatriska sjukskötare visade sig ha negativa attityder mot patienter med mental ohälsa. Dessa attityder hade ofta negativa konsekvenser för vården och även fatala sådana. De centrala fynden i litteraturstudien som handlade om konsekvenser av stigmatiserande attityder var bristfällig vård, ignorans, kortare vårdperioder, socialt avstånd, ignorans samt respektlöshet.