Skärmen som den nya barnvakten: en kvalitativ undersökning av småbarnsföräldrars uppfattning kring barnets skärmanvändning
Backlund, Frida; Moliis, Andrea; Norrvik, Moa (2024)
Backlund, Frida
Moliis, Andrea
Norrvik, Moa
2024
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2024073024032
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2024073024032
Tiivistelmä
Syftet med detta arbete är att beskriva föräldrars uppfattning av omfattningen av sina barns skärmtid. Syftet är också att beskriva uppfattningen av barns skärmanvändning samt föräldrars syn på vad som är positivt och negativt med barns skärmanvändning.
Vår teoretiska förförståelse baserar sig främst på en småbarnspedagogisk synvinkel men kunskapen vi tar del av i detta arbete är bred och sträcker sig från allt mellan kunskap som berör hjärnans fysiologi till digitaliseringens roll i samhället.
Detta arbete kommer utföras med en kvalitativ metod i vår undersökning. Med intervju som datainsamlingsmetod vilket innebär att vi kommer att intervjua föräldrar till barn på 3–5 års ålder där vi kommer att beskriva förälderns egen relation till skärmen samt vad föräldern har för rutiner och begränsningar både för sig själv och för barnet.
Vi intervjuar 6 småbarnsföräldrar angående deras barns skärmtid, frågorna är ställda för att vi ska få svar på i vilket syfte som skärmarna används samt vilka rutiner och begränsningar som föräldrarna uppfattar som relevanta i sin fostran av barnen.
Resultaten visar att föräldrarna är väl medvetna över skärmens påverkan på barnet men även över den egna skärmanvändningen. Det går att konstateras att de är medvetna om både för- och nackdelar skärmen kan medföra. Skärmanvändningen anpassas enligt barnets ålder. The purpose of this work is to describe parents' perceptions of the extent of their children's screen time. The aim is also to depict parents' perceptions of children's screen usage as well as their views on the positive and negative aspects of screen time for children.
Our theoretical understanding is primarily based on an early childhood education perspective, but the knowledge we acquire in this study is broad and ranges from everything as understanding brain physiology to the role of digitalization in society.
This study will be conducted using a qualitative method in our investigation. Through interviews as the data collection method, we will interview parents of children aged 3-5 years to describe the parent's own relationship with screens and the routines and limitations they have for themselves and their children.
We will interview 6 parents of young children regarding their children's screen time. The questions are designed to elicit information about the purpose of screen usage and the routines and limitations parents perceive as relevant in their child-rearing practices.
The results indicate that parents are aware of the influence of screens on their children as well as their own screen usage. It can be concluded that they are aware of both the benefits and drawbacks screens may entail. Screen usage is adjusted according to the child's age.
Vår teoretiska förförståelse baserar sig främst på en småbarnspedagogisk synvinkel men kunskapen vi tar del av i detta arbete är bred och sträcker sig från allt mellan kunskap som berör hjärnans fysiologi till digitaliseringens roll i samhället.
Detta arbete kommer utföras med en kvalitativ metod i vår undersökning. Med intervju som datainsamlingsmetod vilket innebär att vi kommer att intervjua föräldrar till barn på 3–5 års ålder där vi kommer att beskriva förälderns egen relation till skärmen samt vad föräldern har för rutiner och begränsningar både för sig själv och för barnet.
Vi intervjuar 6 småbarnsföräldrar angående deras barns skärmtid, frågorna är ställda för att vi ska få svar på i vilket syfte som skärmarna används samt vilka rutiner och begränsningar som föräldrarna uppfattar som relevanta i sin fostran av barnen.
Resultaten visar att föräldrarna är väl medvetna över skärmens påverkan på barnet men även över den egna skärmanvändningen. Det går att konstateras att de är medvetna om både för- och nackdelar skärmen kan medföra. Skärmanvändningen anpassas enligt barnets ålder.
Our theoretical understanding is primarily based on an early childhood education perspective, but the knowledge we acquire in this study is broad and ranges from everything as understanding brain physiology to the role of digitalization in society.
This study will be conducted using a qualitative method in our investigation. Through interviews as the data collection method, we will interview parents of children aged 3-5 years to describe the parent's own relationship with screens and the routines and limitations they have for themselves and their children.
We will interview 6 parents of young children regarding their children's screen time. The questions are designed to elicit information about the purpose of screen usage and the routines and limitations parents perceive as relevant in their child-rearing practices.
The results indicate that parents are aware of the influence of screens on their children as well as their own screen usage. It can be concluded that they are aware of both the benefits and drawbacks screens may entail. Screen usage is adjusted according to the child's age.