Skörd av biomassa efter olika ogräsbekämpningsmetoder i ärtodling
Ginman, Kevin (2023)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2023051711573
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2023051711573
Tiivistelmä
Syfte med detta arbete var att få fram skillnaden i biomassaskörden när ärtodlingen behandlas genom kemisk- och mekanisk bekämpning samt lämnas helt obehandlad. Den huvudsakliga frågeställningen i detta arbete var att mäta hur mycket mera ogräsbiomassa det blir vid mekanisk ogräsbekämpning jämfört med kemisk bekämpning. Även skillnaden i biomassan mättes då rutorna lämnades helt obehandlade. I arbetet beskrivs de vanligaste ogräsarterna och i vilka försöksrutor de förekom. Försöket utfördes med ärtsorten Bagoo som är en foderärt. Odlingsförsöket utfördes i Rosendal på Kimitoön på en åker med lerjord.
Försöket etablerades våren 2022 på ett skifte där höstvete inte klarade övervintringen. Jordbearbetningen, sådden och sprutningen utfördes med egna maskiner medan ogräsharven lånades från Axxell Brusaby. Det klipptes fem biomassaprover per provruta och en stubbhöjd på tre centimeter lämnades kvar. Därefter skildes ogräsen och ärterna åt föra att torka i separata påsar och efter torkningen vägas. Vägningen utfördes med en våg på 0,1 grams noggrannhet.
Resultatet av försöket visar att de kemiskt bekämpade rutorna både hade minst ogräsbiomassa och minst ärtbiomassa. De mekaniskt bekämpade rutorna hade mer ogräsbiomassa och mer ärtbiomassa än de kemiskt bekämpade rutorna, men de helt obehandlade försöksrutorna hade både mest ogräsbiomassa och mest ärtbiomassa.
Sammanfattningsvis visar studien att ogräsbehandlingsmetoden kan ha en betydande inverkan på skördens biomassa i ärtodlingar,
Tämän tutkimuksen tarkoituksena oli tutkia biomassasadon määrän eroa, kun herneenviljelyn rikkakasvit torjutaan kemiallisesti tai mekaanisesti, tai kun viljely jätetään kokonaan käsittelemättä. Ensisijaisena kysymyksenä oli rikkaruohobiomassan ja hernebiomassan määrien erot mekaanisessa torjunnassa kemialliseen torjuntaan verrattuna. Kiinnostuksen kohteena oli myös täysin käsittelemättömien koeruutujen vertaaminen käsiteltyihin. Raportissa kuvataan yleisimmät rikkaruoholajit, ja myös missä koeruuduissa niitä esiintyi. Viljelykoe tehtiin Bagoo-hernelajikkeella, joka on rehuherne. Koe suoritettiin Rosendalissa Kemiönsaarella pellolla, jossa oli savimaata.
Koe toteutettiin keväällä 2022 lohkolla, jossa syysvehnä ei selviytynyt talvehtimisesta. Maanmuokkaus, kylvö ja ruiskutus suoritettiin omilla koneilla ja rikkaäkeet lainattiin Axxell Brusabysta. Jokaisesta ruudusta kerättiin viisi biomassanäytettä, jättäen kolme senttimetriä korkeat korret. Tämän jälkeen rikkaruohot ja herneet erotettiin kuivattaviksi erillisissä pusseissa ja punnittavaksi kuivauksen jälkeen. Punnitus tehtiin vaa'alla, jonka tarkkuus oli 0,1 grammaa.
Kokeen tulokset osoittavat, että kemiallisesti torjutuissa ruuduissa oli sekä vähiten rikkaruohobiomassaa että vähiten hernebiomassaa. Mekaanisesti torjutuissa ruuduissa oli enemmän rikkaruohobiomassaa ja hernebiomassaa kuin kemiallisesti torjutuissa ruuduissa, mutta täysin käsittelemättömissä koeruuduissa oli sekä eniten rikkaruohobiomassaa että eniten hernebiomassaa.
Yhteenvetona voidaan todeta, että rikkaruohojen käsittelymenetelmällä voi olla merkittävä vaikutus herneviljelmien sadon biomassaan.
The aim of this study was to investigate the difference in the amount of biomass harvest when pea cultivation is subjected to chemical or mechanical weed control or left completely untreated.
The primary question was whether there is a difference in the amount of weed biomass and pea biomass in mechanically controlled plots compared to chemically controlled plots. It was also of interest to compare completely untreated plots with the treated ones. The report presented the most common weed species and identified in which test plots they occurred. The pea variety used for the cultivation test was Bagoo, which is a fodder pea. The test was carried out in Rosendal on Kimitoön on a field with clay soil.
The test was conducted in spring 2022 on a plot where winter wheat did not survive the winter. Our own machines were used for tillage, sowing, and spraying, while weed harrows were borrowed from Axxell Brusaby. Five biomass samples were collected per plot and a stubble height of three centimetres was left. The weeds and peas were separated to be dried in separate bags and weighed after drying. Weighing was done with a scale with an accuracy of 0.1 grams.
The results of the test showed that the chemically treated plots had the lowest amount of weed biomass as well as the lowest amount of pea biomass. The mechanically treated plots resulted in more weed biomass and more pea biomass than the chemically treated plots, whereas the completely untreated test plots had the largest amount of weed biomass as well as pea biomass.
In conclusion, the study showed that weed control method could have a significant impact on crop biomass in pea cultivation.
Försöket etablerades våren 2022 på ett skifte där höstvete inte klarade övervintringen. Jordbearbetningen, sådden och sprutningen utfördes med egna maskiner medan ogräsharven lånades från Axxell Brusaby. Det klipptes fem biomassaprover per provruta och en stubbhöjd på tre centimeter lämnades kvar. Därefter skildes ogräsen och ärterna åt föra att torka i separata påsar och efter torkningen vägas. Vägningen utfördes med en våg på 0,1 grams noggrannhet.
Resultatet av försöket visar att de kemiskt bekämpade rutorna både hade minst ogräsbiomassa och minst ärtbiomassa. De mekaniskt bekämpade rutorna hade mer ogräsbiomassa och mer ärtbiomassa än de kemiskt bekämpade rutorna, men de helt obehandlade försöksrutorna hade både mest ogräsbiomassa och mest ärtbiomassa.
Sammanfattningsvis visar studien att ogräsbehandlingsmetoden kan ha en betydande inverkan på skördens biomassa i ärtodlingar,
Tämän tutkimuksen tarkoituksena oli tutkia biomassasadon määrän eroa, kun herneenviljelyn rikkakasvit torjutaan kemiallisesti tai mekaanisesti, tai kun viljely jätetään kokonaan käsittelemättä. Ensisijaisena kysymyksenä oli rikkaruohobiomassan ja hernebiomassan määrien erot mekaanisessa torjunnassa kemialliseen torjuntaan verrattuna. Kiinnostuksen kohteena oli myös täysin käsittelemättömien koeruutujen vertaaminen käsiteltyihin. Raportissa kuvataan yleisimmät rikkaruoholajit, ja myös missä koeruuduissa niitä esiintyi. Viljelykoe tehtiin Bagoo-hernelajikkeella, joka on rehuherne. Koe suoritettiin Rosendalissa Kemiönsaarella pellolla, jossa oli savimaata.
Koe toteutettiin keväällä 2022 lohkolla, jossa syysvehnä ei selviytynyt talvehtimisesta. Maanmuokkaus, kylvö ja ruiskutus suoritettiin omilla koneilla ja rikkaäkeet lainattiin Axxell Brusabysta. Jokaisesta ruudusta kerättiin viisi biomassanäytettä, jättäen kolme senttimetriä korkeat korret. Tämän jälkeen rikkaruohot ja herneet erotettiin kuivattaviksi erillisissä pusseissa ja punnittavaksi kuivauksen jälkeen. Punnitus tehtiin vaa'alla, jonka tarkkuus oli 0,1 grammaa.
Kokeen tulokset osoittavat, että kemiallisesti torjutuissa ruuduissa oli sekä vähiten rikkaruohobiomassaa että vähiten hernebiomassaa. Mekaanisesti torjutuissa ruuduissa oli enemmän rikkaruohobiomassaa ja hernebiomassaa kuin kemiallisesti torjutuissa ruuduissa, mutta täysin käsittelemättömissä koeruuduissa oli sekä eniten rikkaruohobiomassaa että eniten hernebiomassaa.
Yhteenvetona voidaan todeta, että rikkaruohojen käsittelymenetelmällä voi olla merkittävä vaikutus herneviljelmien sadon biomassaan.
The aim of this study was to investigate the difference in the amount of biomass harvest when pea cultivation is subjected to chemical or mechanical weed control or left completely untreated.
The primary question was whether there is a difference in the amount of weed biomass and pea biomass in mechanically controlled plots compared to chemically controlled plots. It was also of interest to compare completely untreated plots with the treated ones. The report presented the most common weed species and identified in which test plots they occurred. The pea variety used for the cultivation test was Bagoo, which is a fodder pea. The test was carried out in Rosendal on Kimitoön on a field with clay soil.
The test was conducted in spring 2022 on a plot where winter wheat did not survive the winter. Our own machines were used for tillage, sowing, and spraying, while weed harrows were borrowed from Axxell Brusaby. Five biomass samples were collected per plot and a stubble height of three centimetres was left. The weeds and peas were separated to be dried in separate bags and weighed after drying. Weighing was done with a scale with an accuracy of 0.1 grams.
The results of the test showed that the chemically treated plots had the lowest amount of weed biomass as well as the lowest amount of pea biomass. The mechanically treated plots resulted in more weed biomass and more pea biomass than the chemically treated plots, whereas the completely untreated test plots had the largest amount of weed biomass as well as pea biomass.
In conclusion, the study showed that weed control method could have a significant impact on crop biomass in pea cultivation.