Våld i hemmet, små barn och barnskyddsarbete : - en kvalitativ dokumentstudie inom Esbo barnskydd

Abstract

Masterarbetet behandlar familjevåld och barnskyddsarbete med den finska lagen och kulturen som utgångspunkt. I Finland är det straffbart att rikta våld mot barn och enligt barnskyddslagen (13.4.2007/417) är det barnskyddets uppgift att trygga barnets välbe-finnande samt erbjuda stödåtgärder enligt behov. Familjevåld är en svår upplevelse för barnet, eftersom den i princip trygga aktören i barnets liv orsakar situationer som är osäkra och skrämmande. För ett barn är det är lika skadligt att bevittna våld som det är att själv konkret vara objekt för detta och därför behöver barnet alltid hjälp för att be-handla händelserna. I masterarbetet studeras familjevåld och barnskyddsarbete genom ett socialpedagogiskt perspektiv med delaktighet och empowerment som centrala be-grepp. Syftet är att kartlägga och analysera barnskyddsanmälningar, som dokumenterats under år 2011 och som kategoriserats som familjevåld gällande 0-6 åriga barn. Fråge-ställningarna i masterarbetet är 1) vilka är orsakerna till att dessa barnskyddsanmälningar kategoriserats som familjevåld, 2) hur har familjevåld behandlats under det första året inom barnskyddet och 3) hur kommer barnets situation fram i dokumentationen under det första året inom barnskyddet? Undersökningen i masterarbetet utfördes m.h.a. en kvalitativ forskningsmetod där ett geografiskt område inom Esbo stads barnskydd utgör en fallstudie. Materialet består av barnskyddsdokument; 51 barnskyddsanmälningar varav fem fall studerades närmare. Resultaten visar att ekonomiska investeringar gäl-lande barnfamiljer lönar sig med tanke på framtiden. Det framkommer även att barnets föräldrar kan göra goda beslut med tanke på barnets situation då de får tillräckligt med information av de professionella inom barnskyddet. Resultaten visar att familjerådgiv-ningen har varit en viktig stödåtgärd för barnen i undersökningen. Sammanfattningsvis är det viktigt att alla familjemedlemmar är delaktiga i barnskyddsprocessen och att dokumentation, som stöder ett systematiskt arbete är tydligt och väl utskrivet. Därtill är det viktigt att staden erbjuder effektiva stödåtgärder som hjälper barnet och familjen vid behov. Familjevåld är något som inte skall finnas i barnets vardag.

This thesis focuses on domestic violence and child welfare service with reference to Finn-ish laws and culture. Child abuse is a criminal offense in Finland and the law of child welfare (13.4.2007/417) states that the role of child welfare service is to ensure the child’s wellbeing and provide support when needed. Domestic violence is a difficult experience for a child, while the adult who should be safe, causes situations that are unsafe and scary. For a child it is as harmful to witness violence as it is to be the victim and because of that a child always needs help to process what has happened. This thesis studies domestic violence and child welfare service with a social pedagogic point of view. The key concepts are participation and empowerment. The purpose is to identify and analyze child protection notifications, which were documented in 2011 and defined as domestic violence concerning children aged 0-6 years. The research questions are: 1) for what rea-sons were the notifications defined as family violence, 2) how was the domestic violence dealt with during the first year and 3) how is the child’s situation portrayed in the docu-mentation during the first year in child welfare services? The study was conducted through a case study of the child welfare in one geographical area of the city of Espoo. The material of the study consists of 51 child welfare notifications, of which five cases were examined in more detail. The results show that financial investments on families pay off in the future. It was also found that the parents of the children knew how to make good decisions with the children in mind when they received enough information from the professionals. The results indicate that the family clinic is an important support meas-ure for the children in this study. In conclusion, it is important that all family members are involved in the child welfare process and the documentation that is required to sup-port a systematic approach is clearly and well written. In addition, it is important that the city offers effective support measures that help the child and the family when needed. Domestic violence should not take place in children’s everyday life.

Opinnäytetyö käsittelee perheväkivaltaa ja lastensuojelutyötä Suomen lainsäädäntöä ja kulttuuria huomioon ottaen. Suomessa lapsen pahoinpitely on rangaistava teko ja lastensuojelulain (13.4.2007/417) mukaan lastensuojelun tehtävänä on turvata lapsen hyvinvointi ja tarjota tukitoimia tarpeen mukaan. Perheväkivalta on vaikea kokemus lapselle, koska periaatteessa turvallinen aikuinen lapsen elämässä aiheuttaa tilanteita jotka ovat turvattomia ja pelottavia. Lapselle on yhtä haitallista todistaa väkivaltaa, kuin itse olla väkivallan kohteena ja tämän takia lapsi tarvitsee aina apua tapahtumien käsittelyyn. Opinnäytetyössä perheväkivaltaa ja lastensuojelutyötä tutkitaan sosiaalipedagogisesta näkökulmasta keskeisinä käsitteinä osallisuus ja voimaantuminen. Tarkoituksena on dokumentoinnin avulla kartoittaa ja analysoida 2011 vireille tulleita lastensuojeluilmoituksia, jotka määriteltiin perheväkivallaksi koskien 0-6 –vuotiaita lapsia. Opinnäytetyön tutkimuskysymykset olivat 1) mitkä ovat syyt sille, että lastensuojeluilmoitukset määriteltiin perheväkivallaksi, 2) miten perheväkivaltaa käsiteltiin ensimmäisen vuoden aikana lastensuojelussa ja 3) miten lapsen tilanne nousi esiin ensimmäisen vuoden työskentelyn aikana lastensuojelussa? Opinnäytetyön tutkimus tehtiin laadullista tutkimusmenetelmää käyttäen, jossa maantieteellinen alue Espoon kaupungin lastensuojelussa muodosti tapaustutkimuksen. Tutkimusmateriaali käsittää 51 lastensuojeluilmoitusta, joista viittä tapausta tutkittiin tarkemmin. Tutkimustulokset osoittavat, että taloudelliset panostukset koskien lapsiperheitä kannattavat tulevaisuutta ajatellen. Tutkimuksessa selvisi myös, että lasten vanhemmat osasivat tehdä lasta ajatellen hyviä ratkaisuja, kun he saivat tarpeeksi tietoa ammattilaisilta. Tutkimustulosten mukaan perheneuvola osoittautui tärkeäksi tukitoimeksi lapsille. Yhteenvetona tärkeää on, että kaikki perheenjäsenet ovat osallisina lastensuojeluprosessissa ja, että dokumentointi, joka tukee järjestelmällistä työtä on selkeää ja hyvin kirjattua. Tämän lisäksi on tärkeää, että kaupunki tarjoaa lasta ja perhettä auttavia tukitoimia tarvittaessa. Perheväkivallan ei tulisi olla osa lapsen arkea.