Välbefinnande på arbetsplatsen för kontorsanställda

Abstract

Syftet med arbetet var att ta reda på hur arbetstagare i kontorsmiljö anser sig uppleva krav och kontroll i arbetet, samt välbefinnande. Som vår teoretiska referensram har vi använt oss av Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM) samt krav- och kontrollmodellen av Karasek. Arbetets tre forskningsfrågor har varit: I vilken utsträckning och hur upplever arbetstagare välbefinnande på arbetsplatsen? I vilken utsträckning och hur beaktar arbetsledningen arbetsvälbefinnande? Vad gör arbetstagarna för det egna välbefinnandet? Ämnet var relevant att undersöka, eftersom många sjukskriver sig i dag, den psykiska ohälsan ökar och orsakerna till den ökande sjukfrånvaron är mångfacetterade. Datainsamlingen och metoden för vår undersökning har varit en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning. För enkäten tog vi inspiration av QPSNordics enkätformulär. Enkäten publicerades på våra privata sidor på plattformen Facebook, där personer kunde svara på enkäten och dela den vidare. Sammanlagt 70 personer svarade på vår enkät. Resultatet av fråga 1 visar att arbetstagarna upplever högt välbefinnande på ar betsplatsen genom bra gemenskap och fungerande kommunikation mellan kollegerna och cheferna. De trivs då med sin arbetsbenämning och sina arbetsuppgifter. Av de svar som kom in på fråga 2 kan vi endast anta hur företagsledningen beaktar personalens välbefinnande. Enligt dem kan arbetstagarna ofta påverka sitt arbete och besluten för det, och de upplever inte att det ställs oförenliga krav från andra. Svaren på fråga 3 visar att kring hälften av arbetstagarna återhämtar sig tillräckligt eller delvis tillräckligt efter sin arbetsdag. Många av respondenterna upplever att det är viktigt att återhämtningen är i balans såväl i arbetet som privatlivet. Det som respondenterna lyfte fram är att det är svårt att skilja mellan arbete och fritid, eftersom de flesta nu på grund av coronapandemin arbetar på hemmakontor. Pandemin har alltså påverkat resultaten i vår undersökning, och mer än tidigare lyft fram bruket av hybridmodeller med både när- och distansarbete inför framtiden.