Biomarkörer för diagnostisering och uppföljning av multipel skleros: en litteraturöversikt

Abstract

Diagnostisering av multipel skleros (MS) baseras på McDonalds diagnostiska kriterier, där mag-netresonanstomografi och en klinisk bedömning är centrala. En tidig MS-diagnos kan förbättra prognosen för patienterna och förhindra sjukdomsprogression. I nuläget saknas biomarkörer som är lämpliga för diagnostisering av multipel skleros. Nya metoder för detektering av små sub-stanser i perifert blod har öppnat möjligheter att hitta markörer för uppföljning av patienternas sjukdomsförlopp vilka kan påvisas med ett blodprov.

Syftet var att få en översikt över biomarkörer för diagnostisering av MS i likvor och utreda om det finns användbara markörer i perifert blod för diagnostisering eller uppföljning av MS-patienter.

Metoden som användes var en översiktsstudie. Den inbegriper en litteratursökning, en analys av materialet och en tolkning av resultatet. Materialet består av 31 vetenskapliga artiklar som datainsamlingen genererat och dessa finns redovisade i detta examensarbete.

I resultatet redogörs för neurofilamentens lättakedjor (NfL) som kan detekteras i blod samt immunglobulinens fria kappakedjor (κFLC). IgG-index, oligoklonala band (OCB) och anti-JVC-antikroppar presenteras också. Påvisande av OCB är den markör som är mest tillförlitlig för att diagnostisera MS. κFLC, κFLC-index eller κFLC-IF är i många studier mer lämpade att använda än IgG-index som stöd vid diagnostik. NfL lämpar sig bäst som uppföljningsmarkör för sjukdomsak-tivitet och kan vara behjälplig vid långtidsuppföljning av läkemedelsbehandlingseffekt.

Multippeliskleroosin (MS) diagnoosi perustuu McDonaldin diagnostisiin kriteereihin, joissa magneettikuvaus ja kliininen arviointi ovat keskeisiä. MS-taudin varhainen toteaminen voi parantaa potilaiden ennustetta ja estää taudin etenemistä. Tällä hetkellä ei ole olemassa biomarkkereita, jotka soveltuisivat MS-taudin diagnosointiin. Uudet menetelmät pienten aineiden havaitsemiseksi ääreisverestä ovat avanneet mahdollisuuksia löytää verinäytteellä havaittavia markkereita potilaan taudinkulun seurantaan.

Tavoitteena oli saada yleiskatsaus biomerkkiaineista MS-taudin diagnosoimiseksi aivo - selkäydinnesteessä ja tutkia, onko perifeerisessä veressä hyödyllisiä markkereita MS-potilaiden diagnosointiin tai seurantaan.

Menetelmänä on käytetty kartoittavaa kirjallisuuskatsausta. Se sisältää kirjallisuusselvityksen, aineistoanalyysin ja tulosten tulkinnan. Aineisto koostuu 31 tiedonkeruun tuloksena syntyneestä tieteellisestä artikkelista ja ne raportoidaan tässä opinnäytetyössä.

Tuloksissa kuvataan neurofilamentin kevytketjua (NfL), jota voidaan havaita veressä, ja immunoglobuliinin vapaita kappa-kevytketjuja (κFLC). Tuloksissa esitetään myös IgG-indeksi, oligoklonaaliset juovat (OCB) ja anti-JVC-vasta-aineet. OCB:n havaitseminen on luotettavin merkkiaine MStaudin diagnosoinnissa. κFLC, κFLC-indeksi tai κFLC-IF on monissa tutkimuksissa sopivampi käyttää kuin IgG-indeksi diagnoosin tueksi. NfL sopii parhaiten sairauden aktiivisuuden seurannan merkkiaineeksi ja voi olla hyödyllinen lääkehoidon vaikutuksen pitkäaikaisessa seurannassa.

Multiple sclerosis (MS) is diagnosed based on the McDonald’s diagnostic criteria, where magnetic resonance imaging and clinical assessment are central. An early diagnosis of MS can improve the prognosis for patients and prevent disease progression. Currently, biomarkers suitable for diagnosing multiple sclerosis are missing. New methods for detecting small substances in peripheral blood have opened possibilities to discover markers for monitoring disease course that can be detected with a blood sample.

The aim of this study was to obtain an overview of biomarkers for diagnosing MS in cerebrospinal fluid and to determine whether there are useful markers in blood for diagnosing or monitoring of MS patients.

The method used was a scoping review. It includes a search of literature, an analysis of the material and an interpretation of the results. The material consists of 31 scientific articles generated by the data collection, and these are summarized in this thesis.

The result describes the neurofilament light chains (NfL) that can be detected in blood, and the immunoglobulin free light kappa chains κFLC. IgG-index, oligoclonal bands (OCB) and anti-JVC antibodies are also presented. Detection of OCB is the most reliable marker in diagnosing MS. κFLC, κFLC-index or κFLC-IF are in many studies more suitable to use than IgG-index to support a MS-diagnosis. NfL is best suited as a follow-up marker for disease activity and can be helpful in long-term follow-up of drug treatment effects.