Den digitala skolkuratorn: En undersökning om hur digitalt arbete kan användas för att nå fler elever
Hjulfors, Sonja; Jakobsson, Daniela; Karf, Jennie; Salminen, Annina (2021)
Hjulfors, Sonja
Jakobsson, Daniela
Karf, Jennie
Salminen, Annina
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202105199385
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202105199385
Tiivistelmä
Digitaliseringen i samhället tog fart i samband med Coronapandemin, som ändrade arbetssättet för många professionella. Digitaliseringen öppnade nya möjligheter och ett flexiblare arbetssätt för många men är inte helt okomplicerad. Studiens syfte var att undersöka vilka möjligheter skolkuratorer har att arbeta på nätet. Frågeställningarna som utreds var vilka digitala alternativ som skolkuratorer använder och på vilket sätt deras arbete kunde utvecklas digitalt.
Syftet valdes utifrån att vetenskapen säger att unga föredrar att söka hjälp på nätet hellre än på en mottagning. För att få skolkuratorernas syn på det digitala arbetet gjordes en undersökning som utgick ifrån ett frågeformulär med öppna frågor. Innehållet i undersökningen jämfördes med aktuell forskning om digital handledning.
Resultatet visade att skolkuratorers erfarenhet av digitalt arbete med eleverna varierade. Digitala lösningar visade sig vara ett bra komplement till att träffas fysiskt. Slutsatsen är att det finns flera områden som går att utveckla digitalt men en del aspekter behöver tas i beaktande. Särskilt viktiga att lyfta fram var de digitala lösningar som ökar tillgängligheten och chansen att komma i kontakt med elever som annars inte söker hjälp eller fångas upp.
Syftet valdes utifrån att vetenskapen säger att unga föredrar att söka hjälp på nätet hellre än på en mottagning. För att få skolkuratorernas syn på det digitala arbetet gjordes en undersökning som utgick ifrån ett frågeformulär med öppna frågor. Innehållet i undersökningen jämfördes med aktuell forskning om digital handledning.
Resultatet visade att skolkuratorers erfarenhet av digitalt arbete med eleverna varierade. Digitala lösningar visade sig vara ett bra komplement till att träffas fysiskt. Slutsatsen är att det finns flera områden som går att utveckla digitalt men en del aspekter behöver tas i beaktande. Särskilt viktiga att lyfta fram var de digitala lösningar som ökar tillgängligheten och chansen att komma i kontakt med elever som annars inte söker hjälp eller fångas upp.