”Meningen är att man inte ska känna något alls” : en scopingstudie om narkotikabruk bland finländska ungdomar
Stenman, Heidi (2020)
Stenman, Heidi
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020100821157
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020100821157
Tiivistelmä
Sammandrag:
Statistik och officiella rapporter berättar om ökad användning av narkotika bland finländska ungdomar, tillsammans med allt fler drogrelaterade dödsfall. Syftet med detta examensarbete är att genom att belysa ungdomars droganvändning undersöka om man kan urskilja faktorer som ökar risken att den unga börjar använda droger. Detta arbete behandlar inte användning av övriga rusmedel som alkohol och tobak utan endast bruk av olagliga droger samt icke-medicinskt bruk av läkemedel såsom opiater. Arbetet tar inte upp olika behandlingssätt eller vårdmetoder för drogbrukare och tar inte heller ställning till debatten om legalisering av droger. Som teoretisk referensram används THL:s rapport om finländarnas inställning till och användning av droger mellan åren 1992 och 2018, samt Europeiska narkotikarapporten 2019 utgiven av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk EMCDDA. Den valda metoden är scoping review och materialet har samlats in från ett stort antal elektroniska källor inklusive så kallad grå litteratur. I resultatdelen presenteras 16 erfarenhetsberättelser som jämförs och analyseras. Personerna i erfarenhetsberättelserna är ungdomar som använt eller fortfarande använder droger och antingen själva berättar eller presenteras via en förälder. Sju av de 16 ungdomarna lever inte längre utan har dött en drogrelaterad död. Det kan konstateras att de ungdomar som börjar använda droger verkar vara en mycket heterogen grupp där inga tydliga gemensamma nämnare kan urskiljas vare sig i familjeförhållanden eller andra människorelationer, personlighet eller övriga faktorer. Däremot kan ur resultaten lyftas fram en mängd bakgrundsfaktorer samt flera utlösande faktorer för att börja använda droger eller för att fortsätta användandet. Likaså kan utifrån resultaten hävdas att ungdomars psykiska hälsa är kopplad till eventuellt bruk av narkotika och det förebyggande arbetet för dessa går med fördel hand i hand. Tiivistelmä:
Tilastot ja viralliset raportit kertovat nuorten lisääntyneestä huumeidenkäytöstä sekä yleistyvistä huumekuolemista. Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on tutkia, voidaanko erotella tekijöitä, jotka lisäävät nuorten huumeidenkäytön aloittamisen riskiä. Tämä työ ei käsittele muita päihteitä, kuten alkoholia ja tupakkaa, vaan ainoastaan laittomien huumausaineiden, sekä lääkkeiden (kuten opiaattien) ei-lääkinnällistä käyttöä. Opinnäytetyö ei käsittele eri huumeidenkäyttäjien hoitotapoja tai -menetelmiä, eikä ota kantaa huumeiden laillistamista koskevaan keskusteluun. Teoreettisena viitekehyksenä käytetään THL:n vuonna 2020 julkistamaa raporttia suomalaisten huumeisiin liittyvistä asenteista ja huumeidenkäytöstä vuosilta 1992-2018, sekä Euroopan huumeraporttia 2019, joka on Euroopan huumausaineiden ja niiden väärinkäytön seurantakeskuksen (EMCDDA) julkaisema. Tutkimusmetodiksi valittiin scoping tutkimus, ja materiaali on kerätty suuresta määrästä sähköisiä lähteitä mukaanlukien niin sanottu harmaa kirjallisuus. Tuloksissa esitellään 16 kokemuskertomusta, joita vertaillaan ja analysoidaan. Kokemuskertomusten henkilöt ovat huumeita käyttäneitä tai edelleen käyttäviä nuoria, jotka joko kertovat itse tai vanhempansa kertovat tarinaansa. Seitsemän näistä kuudestatoista nuoresta eivät ole enää elossa, vaan ovat kuolleet huumeisiin liittyvän kuoleman. Voidaan todeta, että nuoret, jotka alkavat käyttää huumeita, vaikuttavat olevan erittäin heterogeninen ryhmä, jossa selkeitä yhteisiä nimittäjiä ei voida erotella perhesuhteissa, muissa ihmissuhteissa, persoonallisuudessa tai muissakaan tekijöissä. Kuitenkin voidaan tuloksista nostaa esiin useita taustatekijöitä, sekä lukuisia laukaisevia tai ylläpitäviä tekijöitä mitä huumeidenkäyttöön tulee. Lisäksi tulosten perusteella voidaan väittää, että nuorten mielenterveys on kytköksissä mahdolliseen huumeidenkäyttöön, ja ennaltaehkäisevä työ näiden osalta kulkee parhaassa tapauksessa käsi kädessä. Abstract:
Statistics and official reports show an increased drug use among Finnish youths, as well as a growing number of drug related deaths. The aim of this thesis is to examine whether there are factors that increase the risk of a young person to start using narcotics. This thesis does not cover the use of other intoxicants such as alcohol or tobacco, but only the use of illegal drugs and non-medical use of medicines. The thesis does not address different treatment methods nor does it take part in the debate concerning drug legalization. As theoretical framework the author used THL’s report about Finnish people’s attitudes towards and use of narcotics during the years 1992-2018, as well as the European Drug Report 2019, published by The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA). The selected method was scoping review and the material was collected from a large number of electronical sources including so-called grey literature. In the results 16 experience stories are presented, compared, and analyzed. The individuals in these stories are young people who either have used or still use drugs. They either represent themselves or are represented by a parent. 7 of the 16 individuals are no longer alive but have died a drug related death. The results indicate that the youths who start using drugs are a very heterogeneous group where no clear common denominators can be found in neither family relations, other relationships, personality, nor other factors. Nevertheless, several background factors as well as a number of different “triggers” initializing drug use can be found in the results. Also it can be claimed based on the results, that young people’s mental health is connected to potential drug use, and it could be effective to combine the preventive work related to these two.
Statistik och officiella rapporter berättar om ökad användning av narkotika bland finländska ungdomar, tillsammans med allt fler drogrelaterade dödsfall. Syftet med detta examensarbete är att genom att belysa ungdomars droganvändning undersöka om man kan urskilja faktorer som ökar risken att den unga börjar använda droger. Detta arbete behandlar inte användning av övriga rusmedel som alkohol och tobak utan endast bruk av olagliga droger samt icke-medicinskt bruk av läkemedel såsom opiater. Arbetet tar inte upp olika behandlingssätt eller vårdmetoder för drogbrukare och tar inte heller ställning till debatten om legalisering av droger. Som teoretisk referensram används THL:s rapport om finländarnas inställning till och användning av droger mellan åren 1992 och 2018, samt Europeiska narkotikarapporten 2019 utgiven av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk EMCDDA. Den valda metoden är scoping review och materialet har samlats in från ett stort antal elektroniska källor inklusive så kallad grå litteratur. I resultatdelen presenteras 16 erfarenhetsberättelser som jämförs och analyseras. Personerna i erfarenhetsberättelserna är ungdomar som använt eller fortfarande använder droger och antingen själva berättar eller presenteras via en förälder. Sju av de 16 ungdomarna lever inte längre utan har dött en drogrelaterad död. Det kan konstateras att de ungdomar som börjar använda droger verkar vara en mycket heterogen grupp där inga tydliga gemensamma nämnare kan urskiljas vare sig i familjeförhållanden eller andra människorelationer, personlighet eller övriga faktorer. Däremot kan ur resultaten lyftas fram en mängd bakgrundsfaktorer samt flera utlösande faktorer för att börja använda droger eller för att fortsätta användandet. Likaså kan utifrån resultaten hävdas att ungdomars psykiska hälsa är kopplad till eventuellt bruk av narkotika och det förebyggande arbetet för dessa går med fördel hand i hand.
Tilastot ja viralliset raportit kertovat nuorten lisääntyneestä huumeidenkäytöstä sekä yleistyvistä huumekuolemista. Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on tutkia, voidaanko erotella tekijöitä, jotka lisäävät nuorten huumeidenkäytön aloittamisen riskiä. Tämä työ ei käsittele muita päihteitä, kuten alkoholia ja tupakkaa, vaan ainoastaan laittomien huumausaineiden, sekä lääkkeiden (kuten opiaattien) ei-lääkinnällistä käyttöä. Opinnäytetyö ei käsittele eri huumeidenkäyttäjien hoitotapoja tai -menetelmiä, eikä ota kantaa huumeiden laillistamista koskevaan keskusteluun. Teoreettisena viitekehyksenä käytetään THL:n vuonna 2020 julkistamaa raporttia suomalaisten huumeisiin liittyvistä asenteista ja huumeidenkäytöstä vuosilta 1992-2018, sekä Euroopan huumeraporttia 2019, joka on Euroopan huumausaineiden ja niiden väärinkäytön seurantakeskuksen (EMCDDA) julkaisema. Tutkimusmetodiksi valittiin scoping tutkimus, ja materiaali on kerätty suuresta määrästä sähköisiä lähteitä mukaanlukien niin sanottu harmaa kirjallisuus. Tuloksissa esitellään 16 kokemuskertomusta, joita vertaillaan ja analysoidaan. Kokemuskertomusten henkilöt ovat huumeita käyttäneitä tai edelleen käyttäviä nuoria, jotka joko kertovat itse tai vanhempansa kertovat tarinaansa. Seitsemän näistä kuudestatoista nuoresta eivät ole enää elossa, vaan ovat kuolleet huumeisiin liittyvän kuoleman. Voidaan todeta, että nuoret, jotka alkavat käyttää huumeita, vaikuttavat olevan erittäin heterogeninen ryhmä, jossa selkeitä yhteisiä nimittäjiä ei voida erotella perhesuhteissa, muissa ihmissuhteissa, persoonallisuudessa tai muissakaan tekijöissä. Kuitenkin voidaan tuloksista nostaa esiin useita taustatekijöitä, sekä lukuisia laukaisevia tai ylläpitäviä tekijöitä mitä huumeidenkäyttöön tulee. Lisäksi tulosten perusteella voidaan väittää, että nuorten mielenterveys on kytköksissä mahdolliseen huumeidenkäyttöön, ja ennaltaehkäisevä työ näiden osalta kulkee parhaassa tapauksessa käsi kädessä.
Statistics and official reports show an increased drug use among Finnish youths, as well as a growing number of drug related deaths. The aim of this thesis is to examine whether there are factors that increase the risk of a young person to start using narcotics. This thesis does not cover the use of other intoxicants such as alcohol or tobacco, but only the use of illegal drugs and non-medical use of medicines. The thesis does not address different treatment methods nor does it take part in the debate concerning drug legalization. As theoretical framework the author used THL’s report about Finnish people’s attitudes towards and use of narcotics during the years 1992-2018, as well as the European Drug Report 2019, published by The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA). The selected method was scoping review and the material was collected from a large number of electronical sources including so-called grey literature. In the results 16 experience stories are presented, compared, and analyzed. The individuals in these stories are young people who either have used or still use drugs. They either represent themselves or are represented by a parent. 7 of the 16 individuals are no longer alive but have died a drug related death. The results indicate that the youths who start using drugs are a very heterogeneous group where no clear common denominators can be found in neither family relations, other relationships, personality, nor other factors. Nevertheless, several background factors as well as a number of different “triggers” initializing drug use can be found in the results. Also it can be claimed based on the results, that young people’s mental health is connected to potential drug use, and it could be effective to combine the preventive work related to these two.