Ympäristörakentamisen materiaalien ja tuotteiden arviointi kestävän kehityksen näkökulmasta
Nuora, Marja (2019)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019112021653
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019112021653
Tiivistelmä
In this work I studied the possibility of building a tool to evaluate sustainable development in materials and products which are used in the environmental construction field. The work was comissioned by Viherympäristöliitto. Viherympäristöliitto and its member organizations are committed to United Nations Sustainable Development Goals via the Society’s Commitment to Sustainable Development created by Finnish government in 2017.
The commitment is based on an operations model which was developed in a project called Kestävä ympäristörakentaminen (Sustainable Environmental Construction). A demand for this type of tool was mentioned in the project.
In the theory part, I discuss ecology and system theory as a theoretical basis for sustainable development. Human ecology and urban ecology in particular, go deep in the systemic structures and processes which explain the interactions between the built environment, human social networks, economic structures and nature’s ecosystems. By understanding these interactions and processes a more holistic view of sustainability can be found. This
kind of viewpoint provides better possibilities to tackle the extensive challenges targeted by sustainable development to safeguard the ecosystem services in the future.
The source material consists of literature and web material about evaluating sustainable
development and six interviews with professionals in the field. Interviews were conducted as expert interviews during the spring 2019. The result is a description of the situations where there is a need for and possibilities of this kind of evaluation and suggestions for development of a toolkit for evaluation. I also surveyed a set of holistic indicator assortments and the calculations tools and certification systems already in the use to form a basis for future development. Tässä työssä tutkin mahdollisuutta kehittää ympäristörakentamisen alalle työkalua, jolla voidaan arvioida alalla käytettävien materiaalien ja tuotteiden kestävän kehityksen mukaisuutta. Työn tilaajana on Viherympäristöliitto. Viherympäristöliitto ja sen jäsenjärjestöt ovat sitoutuneet Yhdistyneiden kansakuntien kestävän kehityksen tavoitteisiin Suomen valtioneuvoston yhteiskuntasitoumuksen kautta vuonna 2017. Sitoumus perustuu liiton Kestävä ympäristörakentaminen -hankkeessa luotuun toimintamalliin, jossa esitetään tarve tämän tyyppiselle työkalulle. Teoriaosuudessa käsittelen kestävän kehityksen teoreettista taustaa ekologiassa ja systeemiteoriassa. Erityisesti Ihmisen ekologiassa ja kaupunkiekologiassa pureudutaan niihin systeemisiin rakenteisiin ja prosesseihin, jotka selittävät rakennetun ympäristön, ihmisten muodostamien sosiaalisten verkostojen, talouden järjestelmien ja luonnon ekosysteemien välisiä suhteita. Näitä vuorovaikutussuhteita ja prosesseja ymmärtämällä löytyy kattavampi näkökulma kestävyyteen. Tällainen näkökulma antaa parempia mahdollisuuksia käsitellä niitä mittavia haasteita, joihin kestävällä kehityksellä pyritään vastaamaan turvattaessa ekosysteemipalvelujen toimintaa tulevaisuudessakin. Lähdeaineisto käsittää kirjallista materiaalia ja verkkomateriaalia kestävän kehityksen arvioinnista ja kuusi alan toimijoiden haastattelua. Haastattelut toteutettiin asiantuntijahaastatteluina kevään 2019 aikana. Tuloksena syntyi kuvaus siitä, missä yhteyksissä alalla on tarvetta ja mahdollisuus tällaiseen arviointiin ja ehdotuksia siitä, miten arviointiin tarvittavaa työkalupakkia voidaan kehittää. Kartoitin myös kokonaisvaltaista indikaattorivalikoimaa ja jo käytössä olevia mittareita ja sertifiointijärjestelmiä, jotka voivat olla pohjana jatkokehityksessä. I detta arbete undersöker jag möjligheten att utveckla ett verktyg för miljöbyggandet för att värdera hållbar utveckling hos material och produkter som används i branschen. Arbetet beställdes av Viherympäristöliitto. Viherympäristöliitto och dess medlemsorganisationer har förbundit sig till Förenta nationernas globala mål för hållbar utveckling via Finlands stadsråds Samhälleliga åtagande år 2017. Åtagandet grundar sig på en procedur som skapades av projektet Kestävä ympäristörakentaminen (hållbart miljöbyggande). I projektet eftersträvades ett dylikt verktyg. I teoridelen behandlar jag den teoretiska bakgrunden till hållbar utveckling i ekologin och i systemteorin. Speciellt human- och stadsekologin går djupt in i de systemiska strukturerna och processerna som belyser förhållandena mellan den byggda miljön, de sociala nätverken, de ekonomiska systemen och naturens ekosystem. Genom förståelse av denna växelverkan och processerna fås en mera omfattande syn på hållbarheten. Denna synpunkt ger bättre möjligheter att finna svar på de betydande utmaningarna som hållbar utveckling syftar att lösa för att säkerställa ekosystemtjänster också i framtiden. Källmaterialet består av skriftligt material och material i nätet för värdering av hållbar utveckling samt sex intervjuer med aktörer i branschen. Intervjuerna gjordes som expertintervjuer under våren 2019. Resultatet blev en beskrivning av de förhållanden där det finns behov av och möjlighet till att göra en dylik värdering samt ett förslag till att utveckla en verktygslåda som kan användas vid värderingen. Jag kartlade också den omfattande indikatorsamlingen och de mätinstrument och certifieringssystem som redan är i bruk och som kan stå som en grund till vidareutveckling.
The commitment is based on an operations model which was developed in a project called Kestävä ympäristörakentaminen (Sustainable Environmental Construction). A demand for this type of tool was mentioned in the project.
In the theory part, I discuss ecology and system theory as a theoretical basis for sustainable development. Human ecology and urban ecology in particular, go deep in the systemic structures and processes which explain the interactions between the built environment, human social networks, economic structures and nature’s ecosystems. By understanding these interactions and processes a more holistic view of sustainability can be found. This
kind of viewpoint provides better possibilities to tackle the extensive challenges targeted by sustainable development to safeguard the ecosystem services in the future.
The source material consists of literature and web material about evaluating sustainable
development and six interviews with professionals in the field. Interviews were conducted as expert interviews during the spring 2019. The result is a description of the situations where there is a need for and possibilities of this kind of evaluation and suggestions for development of a toolkit for evaluation. I also surveyed a set of holistic indicator assortments and the calculations tools and certification systems already in the use to form a basis for future development.