Ergoterapeutens kompetens i dagisgruppen
Sundbäck, Janica (2019)
Sundbäck, Janica
2019
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019070217617
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019070217617
Tiivistelmä
Bakgrund: Det finns lite forskning kring samarbetet mellan personalen i småbarnspedagogiken och ergoterapeuten då det gäller barn med koncentrationssvårigheter eller svårigheter i de exekutiva färdigheterna. Bakgrunden till denna undersökning handlar om att reda ut om det finns ett behov för ergoterapeutens insatser i dagisgruppen. Speciellt i dagens samhälle då man talar om att skapa tillgängliga social- och hälsovårdstjänster nära brukaren i rätt tid. I denna studie används en pedagogisk (utbildande) modell för intervention, Occupational Performance Coaching (OPC) som bakgrundsmodell. Syftet med detta arbete är att utreda huruvida de som jobbar inom småbarnspedagogiken med barn som har koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter i de exekutiva färdigheterna behöver stöd och om de upplever att en ergoterapeut kan ge stödet. Metod: Som datainsamlingsmetod temaintervjuades fem grupper med två till sex deltagare per grupp. Det transkriberade materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier; personalens roll och ork, behovet av stöd samt omgivningen och aktiviteten. Dessa kategorier ledde till ett övergripande tema som handlar om att erhålla kompetenta ergoterapitjänster i dagisgruppen i rätt tid. Personalen i småbarnspedagogiken har många verktyg och ofta stöd av specialbarnträdgårdsläraren då det gäller att få vardagen i gruppen att fungera. Men då man prövat på det mesta och upplever att enskilda individer kunde dra nytta av det, ser man gärna ett samarbete med en ergoterapeut. Det stöd man önskar bör vara konkret och riktat till den omgivning gruppen fungerar i. I undersökningen framkom också ett behov av att informera personalen om vad en ergoterapeut gör. Konklusioner: För att fungera professionellt då det finns förväntningar på vad man gör som ergoterapeut, föreslås att man använder sig av OPC modellens verktyg för en strukturerad problemlösningsprocess. Med hjälp av verktyget kunde personalen inom småbarnspedagogiken och ergoterapeuten i samarbete jobba för att få ett förebyggande stöd i rätt tid. För vidare forskning kunde det vara intressant att pröva ut verktyget på ett speciellt case. Men också att reda ut terapeuternas beredvillighet samt de möjligheter samhället ger terapeuten att gå ut i grupperna.