Ledarskap i personcentrerad vård inom äldreomsorg

Abstract

Denna studie undersöker användningen av personcentrerad vård inom äldreomsorg. Syftet är att kartlägga omfattningen av personcentrerad vård och beskriva ledarens roll i utvecklingen av personcentrerad vård. Studien består av två delstudier. Kvantitativ metod används i delstudie 1 och en validerad enkät (Person-Centered Care Assessment) används som datainsamlingsmetod. Resultaten beskrivs med stapeldiagram med en beskrivande statiskmetod(n=26). Kvalitativ metod används i delstudie 2 och datainsamlingsmetod är individuell intervju med en semi-struktur intervjuguide samt induktiv innehållsanalysmetod för analys.

Resultaten: I Delstudie 1, ser man att användningen av personcentrerad vård är relativt bra i organisationen, genom att integrera vårdares arbetsrutiner, boendes behov och förväntningar och miljön där de boende vistas. Resultaten av delstudie 2 innebär följande huvudkategorier: ledares uppfattning om personcentrerad vård, ledarskap i personcentrerad vård, stöd från organisation, möjligheter med användning av personcentrerad vård, utmaning i personcentrerad vård samt utveckling i personcentrerad vård. Två blommor modeller formeras för att utveckla personcentrerad vård inom äldreomsorg, utgående från ledares perspektiv. Det ena modell är en konklusion av egenskaper i ledarskap för att lyckas arbeta på personcentrerat sätt. Den andra modellen beskriver hurudana faktorer ska tas i beaktande för att utveckla personcentrerad vård inom äldreomsorg. Studies resultat kan användas för att handleda ledare i äldrevård att genomföra personcentrerad vård. Åldersskillnad bland boende är en aktuell utmaning för enheten, vilket man skulle kunna uppmärksamma för samhället eller vidare forskning.

This study is investigating the utilization of person-centered care within elderly care. The aim of the study is to survey the extent of applying person-centered care and describe leaders’ role in the development of person-centered care. It includes two sub-studies. Study 1 was using the quantitative method with a valid questionnaire to collect the data and descriptive method for analysing (n=26). The qualitative method was used in the study 2, which collected the data by the individuell interview with a semi-structured guide and analysed it with a inductive content analysis method.

Result: In Study 1, the extent of utilizing person-centered care viewed as relative good in the organization by considering about the nursing professionals’ work routines, clients’ needs and expectations and environment where they lived. The result of study 2 showed by following main categories: leaders’ understanding about person-centered care, leadership in person-centered care, supports from the organisation, possibilities by using person-centered care, challenges to applying person-centered care and development of person-centered care. Two flower-models were found to develop the person-centered care, from the points of leaders’ view. One model is a conclusion of leaders capacities to apply the person-centered care and another model is describing considerable factors to develop person-centered care within elderly care. The result of this study can be used for mentoring leaders in elderly care to apply person-centered care. The gap between clients’ ages is viewed as one current challenge in the elderly home, which should be discussed more in the society or even for further research.