Fiktiva karaktärens inre liv och autonomi : En analys av karaktären Kurtz ur romanen Mörkrets hjärta och dess adaption för Sveriges Radio 2008

Abstract

Syftet med detta examensarbete är att diskutera hur man skapar effekten av karaktär inom två olika litterära genrer: romanen samt pjäs- och filmmanus. Arbetet fokuserar på två olika perspektiv på karaktär: Richard Dyers romanbaserade koncept av karaktär och det strukturalistiska synsättet på karaktär. Dyers koncept representerar det dominerande synsättet på den fiktiva karaktären i västerländsk kultur: karaktären är en unik individ och för handlingen framåt. Dyer betonar bl.a. att karaktären ska ge en känsla av ett inre liv (känslor och tankar) och autonomi. Strukturalisterna anser däremot att berättelser huvudsakligen skapas via struktur och ser ingen nytta i att spekulera kring karaktärens psykologiska egenskaper. Medan synsätten på karaktär skiljer sig, kan vi onekligen känna igen ”effekten” hur karaktärer ofta tenderar att framstå som ”större” än texten de förekommer i. Första delen av analysen har som mål att konkretisera denna ”effekt” genom att analysera karaktären Kurtz i romanen Mörkrets hjärta (Conrad 1902), med fokus på hans inre liv. Andra delen av analysen ämnar se hur Kurtz inre liv återskapas i en dramatiserad version (hörspel) av romanen, skriven av Magnus Berg för Sveriges Radio 2008. Examensarbetet följer en kvalitativ forskningsmetod, där olika slags litteratur sammanfattas och tolkas. Resultaten visar att Kurtz inre liv uttrycks i form av hans inre stridigheter, vilka huvudsakligen avslöjas på tre sätt: vi ser en ändring i hans moraluppfattning, han är mångdimensionell och hans mentala stabilitet försämras under handlingens förlopp. Resultaten visar också att pjäsmanuset lyckas återskapa Kurtz inre liv genom att avslöja samma information som i den första delen av analysen, med endast några få undantag. Examensarbetet visar att Dyers koncept kan fungera som ett nyttigt verktyg för att förstå olika dimensioner av karaktär inom olika litterära former. Till slut följer en fri diskussion om karaktärens autonomi, som till största delen handlar om frågan hur vi uppfattar gränsen mellan fiktiva och verkliga karaktärer.

The purpose of this degree thesis is to discuss how the effect of character is created in two different literary forms: the novel and in dramatic texts (both play and film scripts). The study focuses on two different perspectives on character: the novelistic conception of character by Richard Dyer and the structuralist conception of character. The novelistic conception of character remains the dominant idea of character in Western culture: the character is a unique individual and advances the plot. The novelistic character should possess “interiority” (thoughts and feelings) and come across as an autonomous individual. The structuralists argue that stories are based on structure and that there can be no autonomous, individual character. In any case, there is an undeniable “effect” that characters often give of somehow exceeding the texts in which they appear. The first part of the analysis aims at exploring this ”effect” by analysing the ”interiority” of the main character in the novel Heart of darkness (Conrad 1902), the ivory trader Kurtz. The second part aims at investigating how the ”interiority” of Kurtz is recreated in a theatrical adaptation of the novel, written by Magnus Berg for Sveriges Radio in 2008. The degree thesis follows a qualitative research methodology by summarizing and interpreting different literary texts. The results show that the ”interiority” of Kurtz is expressed through his internal conflicts, which are revealed in three ways: there is a change in his moral integrity, he is multidimensional and his mental stability worsens during the plot. The results also show that the script for the adaptation successfully recreates the ”interiority” of Kurtz by revealing the same information that was identified in the first part of the analysis. The degree thesis thereby shows that the novelistic conception of character can be a useful tool in understanding different dimensions of character, both in novels and dramatic texts. The final chapter discusses the autonomy of the fictional character.