Ergoterapeuters tankar om bedömning av lek
Flythström, Catrine; Kosonen, Siri; Saaristo, Annette (2018)
Flythström, Catrine
Kosonen, Siri
Saaristo, Annette
Yrkeshögskolan Arcada
2018
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2018111217020
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2018111217020
Tiivistelmä
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ergoterapeuter bedömer barns lek. Detta för att synliggöra ergoterapeuternas upplevelser av eventuella behov av förändringar i bedömningsförfarandet. Bedömning är en viktig del av ergoterapiprocessen och då det kommer till bedömning av barns lek kan det konstateras att det finns brister och behov av att utveckla bedömningsförfarandet. Lek som aktivitet är en viktig del av barns utveckling och av deras vardag. Då man bedömer barn är det viktigt att också beakta lek eftersom det är en så stor del av barnets liv. I arbetet fokuserar vi på barn i åldern 3 – 7 år med ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning) och/eller SLI (specifik språkstörning) liknande problematik.
Uppdragsgivaren för detta arbete är Tiina Lautamo och hennes bedömningsinstrument PAGS (Play assessment for group settings), arbetet fungerar som en fristående helhet.
Arbetet har en kvalitativ ansats och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sex (6) ergoterapeuter. En innehållsanalys användes för att få fram centrala teman. Ergoterapeuterna lyfter fram upplevelser av utmaningar, bedömningsmetoder, omgivningens betydelser, förbättringsförslag (för bedömningsförfarandet), det nuvarande bedömningstillfället samt styrkor och resurser i arbetet.
Som referensram i vårt arbete fungerar den ergoterapeutiska modellen PEOP (The Person Environment Occupation Performance Model). Utgående från referensramen har frågeställningarna formulerats och samtidigt har referensramen fungerat som stöd genom hela arbetet.
Uppdragsgivaren för detta arbete är Tiina Lautamo och hennes bedömningsinstrument PAGS (Play assessment for group settings), arbetet fungerar som en fristående helhet.
Arbetet har en kvalitativ ansats och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sex (6) ergoterapeuter. En innehållsanalys användes för att få fram centrala teman. Ergoterapeuterna lyfter fram upplevelser av utmaningar, bedömningsmetoder, omgivningens betydelser, förbättringsförslag (för bedömningsförfarandet), det nuvarande bedömningstillfället samt styrkor och resurser i arbetet.
Som referensram i vårt arbete fungerar den ergoterapeutiska modellen PEOP (The Person Environment Occupation Performance Model). Utgående från referensramen har frågeställningarna formulerats och samtidigt har referensramen fungerat som stöd genom hela arbetet.