Nyfött barn med Erbs pares-handledning till föräldrarna. : Empirisk studie.
Oscarsson, Alexandra (2010)
Oscarsson, Alexandra
Arcada - Nylands svenska yrkeshögskola
2010
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201005139214
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201005139214
Tiivistelmä
Syftet med denna studie var att ta reda på hurdan handledning föräldrar till nyfödda barn med Erbs pares fått på förlossningssjukhuset av barnmorskorna. Teorin uppbyggdes av relevanta forskningsartiklar kring valt tema, varefter det mest väsentliga plockades fram. Den teoretiska referensramen för dataanalysen byggdes upp kring Katie Erikssons (1987) ansa, leka och lära.
Empirin byggdes upp genom att tolv föräldrar med erfarenhet av handledning av barnmorskor på förlossningssjukhuset fick med egna ord beskriva handledningen de varit med om. Föräldrarna fick jag tag på via Redy rf:s diskussionsforum. De centrala frågeställningarna för studien var, hur föräldrarna upplevt patienthandledningen de fått av barnmorskorna, vad som behandlades och vilken information som var snäv eller uteblev. En tilläggsfråga som behandlades var hur man kunde utveckla handledningen av barnmorskorna.
Metoden som användes för denna studie var kvalitativ, där en narrativ metod enligt Katie Eriksson (1992) användes. Resultaten delades in i tre kategorier. Resultaten visade att barnmorskan ännu saknar kunskap om Erbs pares som skada hos det nyfödda barnet. Handledningen är delvis bristfällig och plats för utveckling inom området finns.
Förhoppningen är att studiens resultat skulle utveckla informationstillfällena på förlossningssjukhusen och att ett skriftligt material i form av ett informationshäfte skulle göras till föräldrarna i framtiden. The aim of this study was to find out what kind of guiding parents with a newborn child who
has Obstetric Brachial Plexus Palsy received from the midwives at the maternity hospital. The
theory is based on relevant articles in the field, where the most essential ones are used. The
theoretical framework for the analysis is based on Katie Erikssons (1987) ansa, leka och lära.
The empirical research is based on ten parents stories about the guiding they had received when
their child was diagnosed to have OBPP. I found these parents on Redy ry discussion forum.
The central question for this study was how the parents had experienced the patient guiding
given by the midwives, and what information was covered and what was not covered at all or
too narrowly covered. An additional question was how the guiding could be developed.
The method used for this study was qualitative. A narrative method, based on Katie Eriksson
(1992), was used for data collection. The results were divided into three categories. The result
showed that the midwives still don’t possess enough information about OBPP as an injury of the
newborn. The guiding is partly deficient and there is still room for development in the field of
guiding.
I hope that the result of this study can develop the guiding at maternity hospitals, and that a
booklet would be produced for the parents in the future.
Empirin byggdes upp genom att tolv föräldrar med erfarenhet av handledning av barnmorskor på förlossningssjukhuset fick med egna ord beskriva handledningen de varit med om. Föräldrarna fick jag tag på via Redy rf:s diskussionsforum. De centrala frågeställningarna för studien var, hur föräldrarna upplevt patienthandledningen de fått av barnmorskorna, vad som behandlades och vilken information som var snäv eller uteblev. En tilläggsfråga som behandlades var hur man kunde utveckla handledningen av barnmorskorna.
Metoden som användes för denna studie var kvalitativ, där en narrativ metod enligt Katie Eriksson (1992) användes. Resultaten delades in i tre kategorier. Resultaten visade att barnmorskan ännu saknar kunskap om Erbs pares som skada hos det nyfödda barnet. Handledningen är delvis bristfällig och plats för utveckling inom området finns.
Förhoppningen är att studiens resultat skulle utveckla informationstillfällena på förlossningssjukhusen och att ett skriftligt material i form av ett informationshäfte skulle göras till föräldrarna i framtiden.
has Obstetric Brachial Plexus Palsy received from the midwives at the maternity hospital. The
theory is based on relevant articles in the field, where the most essential ones are used. The
theoretical framework for the analysis is based on Katie Erikssons (1987) ansa, leka och lära.
The empirical research is based on ten parents stories about the guiding they had received when
their child was diagnosed to have OBPP. I found these parents on Redy ry discussion forum.
The central question for this study was how the parents had experienced the patient guiding
given by the midwives, and what information was covered and what was not covered at all or
too narrowly covered. An additional question was how the guiding could be developed.
The method used for this study was qualitative. A narrative method, based on Katie Eriksson
(1992), was used for data collection. The results were divided into three categories. The result
showed that the midwives still don’t possess enough information about OBPP as an injury of the
newborn. The guiding is partly deficient and there is still room for development in the field of
guiding.
I hope that the result of this study can develop the guiding at maternity hospitals, and that a
booklet would be produced for the parents in the future.