Rehabilitering efter främre korsbandsrekonstruktion : En forskningsöversikt

Abstract

Främre korsbandsskada (ACL skada) hör till en av de vanligaste och samtidigt en av de allvarligaste knäskadorna som förekommer i samband med idrott. Skadan leder till funktionsnedsättning och instabilitetsproblematik i knäleden. Det är dock svårt att på basen av forskningsöversikter urskilja konkreta rekommendationer för rehabilitering efter en ACL rekonstruktion. Syftet med mitt arbete är att kartlägga rekommendationer för rehabilitering efter en främre korsbandsrekonstruktion med fokus på fysioterapeutiska interventioner. Vilka interventionsalternativ rekommenderas efter en främre korsbandsrekonstruktion? Vilka rekommendationer finns vad avser den totala rehabiliteringstidens längd? Vilka kriterier skall vara uppfyllda innan en ACL skadad individ kan återgå till idrott? Metoden som använts är systematisk forskningsöversikt. Litteratursökning i databaserna PEDro, PubMed, CINAHL och Academic Search Elite gav 294 träffar av vilka 18 studier inkluderades i arbetat. Inkluderade studier har kvalitetsgranskats med PEDro Scale. Resultatet visar att neuromuskulär träning bör ingå i rehabiliteringen efter en främre korsbandsrekonstruktion. Quadricepsträning i öppen respektive sluten kinetisk kedja skiljer sig inte åt vad avser effekten på knälaxitet och knäsmärta. Postoperativ ortos kan bidra till smärtreduktion initialt i rehabiliteringen. Tidig rörelseträning efter rekonstruktion är inte skadligt för knäleden. Lateral slide övning, neuromuskulär elektrisk stimulering, lågintensiv styrketräning med restriktion av blodflödet samt kontralateral quadricepsträning är interventioner som bidrar till förbättrad quadricepsfunktion. Accelererad rehabilitering verkar inte påverka knälaxitet eller funktionsförmåga negativt. Det finns inte några fastställda kriterier för återgång till idrott, 6 månader verkar vara det allmänt vedertagna för hur länge rehabiliteringen bör pågå.

Anterior cruciate ligament (ACL) injury is one of the most common and most serious knee injuries occurring during sport participation. The injury results in functional impairment and causing knee joint instability. Available literature reviews provide no conclusions regarding the most effective interventions following an ACL reconstruction. The aim of this paper is to map out recommendations for rehabilitation following anterior cruciate ligament reconstruction, focusing on physiotherapy interventions. What types of interventions, following ACL reconstruction, are supported by evidence? For how long must the rehabilitation process go on? Which criteria should be fulfilled before the athlete can return to full participation in sports? The method used is a literature review. Relevant studies were identified by searching PEDro, PubMed, CINAHL and Academic Search Elite. The search yield 294 articles of which 18 were included in this paper. Methodological quality was assessed with the PEDro Scale. The result suggest that neuromuscular training should be part of the rehabilitation program. Open kinetic chain and closed kinetic chain leg extensor training do not differ in thier effects on anterior knee pain or knee laxity. Knee brace can produce less knee pain during the early postoperative period. Range of motion training during the early postoperative period is not detrimental for the knee joint. Lateral slide exercise, neuromuscular electrical stimulation, low-load resistance muscular training with restriction of blood flow and cross exercise are effective interventions to improve quadriceps function. Accelerated rehabilitation isn’t harmful for the knee and does not produce knee laxity. There are no criteria available for deciding a safe return to full participation in sport following an ACL reconstruction, six month seems to be the standard length of the rehabilitation period.