Anhörigas upplevelser samt behov av stöd och information när en närstående insjuknar i demens

Abstract

Demenssjukdomen påverkar inte endast personen själv utan också personens anhöriga. Som sjukskötare kan man ofta träffa personer inom vården som är demensdrabbade. Dessa personer hör till en känslig grupp och det finns oftast en stöttande anhörig i bakgrunden. Syftet med studien är att ta reda på hur den anhöriga upplever sin närståendes insjuknande i demens och vilket behov av information och stöd som finns. Resultatet av studien skall kunna bidra till sjukskötares bättre förståelse vid vårdmöten av en anhörig till en demensdrabbad. Skribenten har intervjuat anhöriga till en demensdrabbad närstående, med fokus på tiden för insjuknandet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är uppdelat i tre kapitel: kris, information och stöd. Under dessa kapitel framläggs olika kategorier som sedan förstärkts med sammanfattande texter i berättelseform för att ge läsaren en bättre förståelse för den anhörigas situation. Det uppstod 10 olika kategorier. I studien har två teoretiska utgångspunkter använts: Cullbergs kristeori och Kolcabas välbefinnande teori. Dessa valdes för att hjälpa sjuskötaren förstå den enskilda anhörigas situation och för att underlätta vårdarbetets upplägg. Resultatet uppvisar att den anhöriga upplever att det är svårt att anpassa sig till att en närstående insjuknat. Den anhöriga upplever ett stort informationsbehov om sjukdomen och närståendes situation. Stödet är en viktigt del eftersom den anhöriga får mycket nytt ansvar och det kan bli känslomässigt tungt utan hjälp.

Dementia disease does not only affect the person itself but also the person’s relatives. In healthcare you can, as a nurse, often meet people who suffers from dementia. These people belong to a vulnerable group and there is usually a supportive relative in the background The aim of the study is to find out how the relative experience that their relative sicken in dementia and their need for information and support. The result of the study could contribute to a better understanding for the relative for a nurse when meeting with a relative of a dementia suffering person. The writer has interviewed relatives with relatives who suffer from dementia, focusing on the beginning of the disease. A qualitative content analysis of the material was made. The result was then divided into three chapters: crisis, information and support. Under these chapters, different categories were presented, which were then amplified with summary texts in narrative form to give the reader a better understanding of the relative's situation. There were 10 different categories. In the study, two theoretical starting points have been used: Cullberg's crisis theory and Kolbaba's comfort theory. These were chosen to help the nurses understand the situation of the individual relatives and to easier plan the care. The result shows that the relatives feel that it is a difficult adaptation after the relative has sicken in dementia. The family members experience a great need of information about the disease and the situation of the relative. Support is an important part because the relatives get a lot of new responsibilities and it can be emotionally heavy without help.