Äldre kvinnor på Åland som är närståendevårdare : Faktorer som påverkar upplevelsen av bördan
Holmberg, Ida; Mattsson, Anna (2016)
Holmberg, Ida
Mattsson, Anna
Högskolan på Åland
2016
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2016052710294
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2016052710294
Tiivistelmä
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som är relaterade till en högre upplevd börda för den äldre åländska kvinnan som ger omsorg till sin make/sambo/partner i hemmet.
Bakgrunden belyser tidigare forskning om faktorer som ökar upplevelsen av bördan hos närståendevårdare och även vad som kan ge drivkraft till att vara närståendevårdare.
Design och metod. Arbetet har en kvantitativ design och är en del av ett större forskningsprojekt som bedrivs vid Högskolan på Åland. Frågeformulär skickades ut till totalt 3199 kvinnor och 1809 (56,5%) besvarade formuläret. För att uppnå syftet studerades olika faktorer som kan påverka bördan i relation till Caregiver Burden Scale, en skala som uppskattar den upplevda bördan. Totalt 95 kvinnor angav att de tog hand om en vårdbehövande (make/sambo/partner) och hade svarat på CBS.
Resultatet visar att vara officiell närståendevårdare, ensamhet, brist på givande fritidssysselsättning, svaga ekonomiska förutsättningar och den egna bristande hälsan påverkar upplevelsen av hög börda.
Sammanfattningsvis konstateras att närståendevård kan vara givande men kan även upplevas mödosamt. Sjukskötares roll är att observera faktorer relaterade till upplevd hög börda hos närståendevårdare, samt ha en förståelse över närståendevårdares situation för att kunna stödja dem i omsorgen till den vårdbehövande. Vidare studier med annan design kan utföras för att få mer kunskap om orsak-verkan-förhållanden samt få mer detaljerad och personligt resultat av faktorer som ökar upplevelsen av börda. The purpose of this study was to examine the factors that are related to a higher perceived burden on the elderly women in the Aland Islands who are caring for a spouse/partner in the home.
The background highlights previous research on factors that increase the experience of the burden of informal carers and also what factor that may give the carers strength to carry on with the care of a loved one.
Design and method. The work has a quantitative design and is part of a larger research project conducted at the Åland University of Applied Sciences. Questionnaires was sent to a total of 3199 women and 1809 (56,5%) completed the questionnaire. To achieve the goal of the study various factors were studied that may affect the burden in relation to the Caregiver Burden Scale, a scale that estimates the perceived burden. A total of 95 women indicated that they took care of a loved one (spouse/partner) and responded to CBS.
The results show that to be an official family carer, loneliness, lack of meaningful leisure activity, weak economic conditions and their own lack of health affects the perception of burden.
To summarize, informal care can be rewarding but can also be perceived as hard work. Nurse’s due role in this regard is to observe signs of perceived high burden of informal carers, as well as have an understanding of the situation of carers to support them in the care of a loved one. Further studies with different design can be performed to gain more knowledge about cause and effect relation and to get a more detailed and personalized result of factors that increase the perception of burden.
Bakgrunden belyser tidigare forskning om faktorer som ökar upplevelsen av bördan hos närståendevårdare och även vad som kan ge drivkraft till att vara närståendevårdare.
Design och metod. Arbetet har en kvantitativ design och är en del av ett större forskningsprojekt som bedrivs vid Högskolan på Åland. Frågeformulär skickades ut till totalt 3199 kvinnor och 1809 (56,5%) besvarade formuläret. För att uppnå syftet studerades olika faktorer som kan påverka bördan i relation till Caregiver Burden Scale, en skala som uppskattar den upplevda bördan. Totalt 95 kvinnor angav att de tog hand om en vårdbehövande (make/sambo/partner) och hade svarat på CBS.
Resultatet visar att vara officiell närståendevårdare, ensamhet, brist på givande fritidssysselsättning, svaga ekonomiska förutsättningar och den egna bristande hälsan påverkar upplevelsen av hög börda.
Sammanfattningsvis konstateras att närståendevård kan vara givande men kan även upplevas mödosamt. Sjukskötares roll är att observera faktorer relaterade till upplevd hög börda hos närståendevårdare, samt ha en förståelse över närståendevårdares situation för att kunna stödja dem i omsorgen till den vårdbehövande. Vidare studier med annan design kan utföras för att få mer kunskap om orsak-verkan-förhållanden samt få mer detaljerad och personligt resultat av faktorer som ökar upplevelsen av börda.
The background highlights previous research on factors that increase the experience of the burden of informal carers and also what factor that may give the carers strength to carry on with the care of a loved one.
Design and method. The work has a quantitative design and is part of a larger research project conducted at the Åland University of Applied Sciences. Questionnaires was sent to a total of 3199 women and 1809 (56,5%) completed the questionnaire. To achieve the goal of the study various factors were studied that may affect the burden in relation to the Caregiver Burden Scale, a scale that estimates the perceived burden. A total of 95 women indicated that they took care of a loved one (spouse/partner) and responded to CBS.
The results show that to be an official family carer, loneliness, lack of meaningful leisure activity, weak economic conditions and their own lack of health affects the perception of burden.
To summarize, informal care can be rewarding but can also be perceived as hard work. Nurse’s due role in this regard is to observe signs of perceived high burden of informal carers, as well as have an understanding of the situation of carers to support them in the care of a loved one. Further studies with different design can be performed to gain more knowledge about cause and effect relation and to get a more detailed and personalized result of factors that increase the perception of burden.