Handledningsprocesser vid Arcada : en kartläggning
Kauppinen-Räisänen, Hannele (2012-12-03)
Kauppinen-Räisänen, Hannele
2012-12-03
Tiivistelmä
Handledningsformerna och -typerna inom Arcada är olika, och de varierar mellan och inom olika avdelningar.
En förklaring till variationen är de externa produktutvecklingarna och utredningarna, vilka
medför ett antal speciella drag i handlednings- och avhandlingsprocessen, vilka inte alltid är kopplade
till studentens motivation, kunskap eller färdighet att genomföra det externa projektet.
Oberoende av ämne består alla examensarbeten av en skriftlig rapport som utvärderas och publiceras
som ett examensarbete vid Arcada. Därtill handleds examensarbetsprocessen och den skriftliga
rapporten av en examenshandledare från Arcada.
Med syftet att kartlägga handledningen vid Arcada understryker denna rapport att handledningsformerna
och typerna är olika, vilket betyder att handledningsprocesserna varierar mellan och inom
avdelningarna.
Å ena sidan framkom det av intervjuerna att handledningen av examensarbeten varierar från att
vara individuell eller gruppbaserad till en variant som använder båda formerna systematiskt. Detta betyder
att processen baserar sig på en interaktion mellan två personer eller flera. Då processen baserar
sig på interaktion mellan flera personer, bör här lyftas fram medstudenternas positiva roll. Utan tvekan
kan implementeringen av denna typ av stödfunktion i avhandlingsprocessen ses som en förebyggande
åtgärd för de utmaningar yrkeshögskolorna står inför.
Å andra sidan visade datamaterialet att det förekommer strukturerade, semistrukturerade och öppna
handledningsformer. Dessa skiljer sig från varandra speciellt huruvida det fanns inbyggt strukturerade
delmoment (t.ex. forskningsplan, disposition) med olika aktiviteter (t.ex. presentation, opponering)
och huruvida det ställs krav på att studenterna håller en tidtabell för avhandlingsprocessen.
Dessutom kunde en koppling göras till huruvida handlednings- och avhandlingsprocesserna är kopplade
till seminariekursen eller inte. Även här kan konstateras att litteraturen talar för en strukturerad
process, vilket datamaterialet indirekt stöder.
Önskvärt vore att rapporten kunde fungera som en ögonöppnare för vars och ens egen handledningsprocess
och för hur den förverkligas inom andra ämnen. Det var uppenbart att handledarna
var ovetande eller hade föga kunskap om handledningsprocesserna inom andra ämnen. Som exempel
framkom det av intervjuerna att de olika ämnena inte hade vetskap om att grupphandledning används
inom olika ämnen; även om det bör poängteras att grupphandledningen antog olika former.
Rapporten ämnar inte lägga de olika handledningsformerna eller -typerna i rangordning. Det finns
m.a.o. ingen strävan efter att ta ställning till huruvida de olika handledningsprocesserna påverkar utexaminationen,
tidsmässig effektivitet eller kvaliteten på examensarbeten. Det som dock bör påpekas
är att examensarbetet trots allt fungerar som en flaskhals för utexaminationen, och därmed kan
det finnas skäl att fundera över de former av handledning som man själv använder. Det kan även finnas
en grund för att titta noggrannare på hur handledningen går till inom ens eget ämne och typen av
handledningsprocess som man själv praktiserar för handledningen av examensarbetet. Noteras bör
att handledning oberoende handledningsform eller -typ ska sträva efter att stöda studenternas avhandlingsprocess
samtidigt som det ställs krav på examensarbetets kvalitet och självständighet.
En förklaring till variationen är de externa produktutvecklingarna och utredningarna, vilka
medför ett antal speciella drag i handlednings- och avhandlingsprocessen, vilka inte alltid är kopplade
till studentens motivation, kunskap eller färdighet att genomföra det externa projektet.
Oberoende av ämne består alla examensarbeten av en skriftlig rapport som utvärderas och publiceras
som ett examensarbete vid Arcada. Därtill handleds examensarbetsprocessen och den skriftliga
rapporten av en examenshandledare från Arcada.
Med syftet att kartlägga handledningen vid Arcada understryker denna rapport att handledningsformerna
och typerna är olika, vilket betyder att handledningsprocesserna varierar mellan och inom
avdelningarna.
Å ena sidan framkom det av intervjuerna att handledningen av examensarbeten varierar från att
vara individuell eller gruppbaserad till en variant som använder båda formerna systematiskt. Detta betyder
att processen baserar sig på en interaktion mellan två personer eller flera. Då processen baserar
sig på interaktion mellan flera personer, bör här lyftas fram medstudenternas positiva roll. Utan tvekan
kan implementeringen av denna typ av stödfunktion i avhandlingsprocessen ses som en förebyggande
åtgärd för de utmaningar yrkeshögskolorna står inför.
Å andra sidan visade datamaterialet att det förekommer strukturerade, semistrukturerade och öppna
handledningsformer. Dessa skiljer sig från varandra speciellt huruvida det fanns inbyggt strukturerade
delmoment (t.ex. forskningsplan, disposition) med olika aktiviteter (t.ex. presentation, opponering)
och huruvida det ställs krav på att studenterna håller en tidtabell för avhandlingsprocessen.
Dessutom kunde en koppling göras till huruvida handlednings- och avhandlingsprocesserna är kopplade
till seminariekursen eller inte. Även här kan konstateras att litteraturen talar för en strukturerad
process, vilket datamaterialet indirekt stöder.
Önskvärt vore att rapporten kunde fungera som en ögonöppnare för vars och ens egen handledningsprocess
och för hur den förverkligas inom andra ämnen. Det var uppenbart att handledarna
var ovetande eller hade föga kunskap om handledningsprocesserna inom andra ämnen. Som exempel
framkom det av intervjuerna att de olika ämnena inte hade vetskap om att grupphandledning används
inom olika ämnen; även om det bör poängteras att grupphandledningen antog olika former.
Rapporten ämnar inte lägga de olika handledningsformerna eller -typerna i rangordning. Det finns
m.a.o. ingen strävan efter att ta ställning till huruvida de olika handledningsprocesserna påverkar utexaminationen,
tidsmässig effektivitet eller kvaliteten på examensarbeten. Det som dock bör påpekas
är att examensarbetet trots allt fungerar som en flaskhals för utexaminationen, och därmed kan
det finnas skäl att fundera över de former av handledning som man själv använder. Det kan även finnas
en grund för att titta noggrannare på hur handledningen går till inom ens eget ämne och typen av
handledningsprocess som man själv praktiserar för handledningen av examensarbetet. Noteras bör
att handledning oberoende handledningsform eller -typ ska sträva efter att stöda studenternas avhandlingsprocess
samtidigt som det ställs krav på examensarbetets kvalitet och självständighet.